Därmed skulle den svenska förhandlingsmodellen med kollektivavtal kombinerade med lagliga stridsåtgärder förbli orubbad om inte domstolen själv så småningom skulle inta en annan ståndpunkt.

Delseger för Svenskt Näringsliv?
Men generaladvokaten säger att det nu är upp till den svenska Arbetsdomstolen att avgöra om dessa stridsåtgärder var
oproportionerliga med hänsyn till Byggnads avtalskrav för de lettiska byggnadsarbetarna.

Det här påpekandet från generaladvokatens sida är intressant och tolkas på många håll som en delseger för Svenskt Näringsliv och det lettiska företaget Laval un Partneri. Båda dessa anser ju att blockaden var orimlig och fick orimliga effekter, särskilt som Byggnads inte hade en enda medlem på den här arbetsplatsen.

Svenskt Näringsliv har sedan dess krävt inskränkningar i den svenska strejkrätten, eftersom man anser att konfliktåtgärdernas verkningar sällan står i proportion till själva konflikten.

109 kr för lite
Det var 2004 som fackförbunden Byggnads och Elektrikerförbundet, försatte det lettiska byggbolaget L & P Baltic Bygg i blockad. Baltic Bygg var dotterbolag till Laval un Partneri, som har sitt säte i Riga. Bolaget hade lämnat bästa anbud i en anbudsgivning som gällde en tillbyggnad av Söderfjärdsskolan i Vaxholm, i konkurrens med bland annat de svenska byggjättarna Skanska och NCC.

Orsaken till blockaden var att Laval un Partneri inte ville teckna svenskt kollektivavtal med Byggnads för de 32 lettiska byggnadsarbetare som skickats till Vaxholm. Byggnads krävde att de lettiska byggnadsarbetarna skulle ha en kollektivavtalsenlig lön på 145 kronor i timman. Laval kunde tänka sig att teckna avtal på 109 kronor i timman.

Byggnads vägrade
Detta vägrade Byggnads. Konflikten var ett faktum. Det blev ingen förhandlingslösning. Blockaden bestod och vid jultid 2004 stämde Laval un Partneri Byggnads och Elektrikerförbundet till Arbetsdomstolen, eftersom företaget ansåg att Byggnads stridåtgärder var oproportionerligt stora i förhållande till frågans vikt.

Det lettiska bolaget begärde att AD skulle förklara blockaden i Vaxholm för olaglig. Samtidigt stoppades hela skolbygget i Vaxholm och Baltic Bygg gick i konkurs.

Arbetsdomstolen förklarade inte blockaden för olaglig. Tvärtom ansåg AD att den inte stred mot svensk lag och svensk avtalspraxis.

Däremot kunde inte AD avgöra om blockaden var förenlig med EG-rätten. AD vände sig därför till EG-domstolen i Luxemburg för att få ett förhandsbesked därifrån.

Stöd från Danmark och Finland
Den 9 januari i år hölls huvudförhandling i Lavalmålet vid EG-domstolen i Luxemburg. Förutom Sverige var ett 20-tal EU-länder tillsammans med EU-kommissionen närvarande vid huvudförhandlingen. De länder som öppet stödde den svenska kollektivavtalsmodellen var Danmark och Finland. Det är nämligen bara Sverige och Danmark som tillämpar kollektivavtalsmodellen för löner och anställningsvillkor fullt ut.

I flertalet andra EU-länder går staten via parlamenten in och allmängiltigförklarar avtal om minimilöner.

Stort intresse i Europa
Lavalmålet i EG-domstolen har väckt intresse i hela Europa. Det är också den ur svensk synvinkel hittills viktigaste domstolsfrågan i EU-samarbetet. Ingen konflikt har vållat så stor debatt i och utanför Sverige i en arbetsrättslig fråga som Vaxholmsblockaden.

Dagens yttrande från EG-domstolens generaladvokat har fått de svenska fackliga organisationerna att jubla. Man hoppas därför att EG-domstolen till hösten, när domstolen slutgiltigt ska avgöra frågan, också följer generaladvokatens råd och förslag och inte går längre och ifrågasätter den svenska kollektivavtalsmodellen.

Svenskt Näringsliv ställde sig redan från början bakom det lettiska företaget. Det är Svenskt Näringsliv som har bekostat advokatarvodena till Laval un Partneris advokater i Sverige och det är Svenskt Näringsliv som snabbt tagit över hela arbetsgivarintresset i Vaxholms-konflikten, när företaget Baltic Bygg gick i konkurs och Laval un Partneri drog sig ur Sverige.

Svenskt Näringsliv har nämligen velat få frågan prövad om en stridsåtgärd är proportionerlig eller ej.

Generaladvokaten inte i domstolen
Generaladvokaten sitter inte i själva domstolen. Han har en fri och självständig roll gentemot de 13 domare som så småningom kommer att döma i den här tvisten.

Domstolen är på intet sätt bunden av generaladvokatens slutsatser. Dessa är bara vägledande och rådgivande. Det står domstolen fritt att själv avgöra domslutet, medan generaladvokaten fungerar som inspirations- och kunskapskälla för domstolen. I generaladvokatens ofta omfattande utredningsmaterial redovisas alla rättsliga aspekter in i minsta paragraf och fungerar därmed som en ovärderlig kunskapsbank för domstolens ledamöter.

Men som sagt, när EG-domstolen någon gång i höst är färdig med sina slutsatser behöver det inte alls bli generaladvokatens ståndpunkter och förslag som förs fram.

Domstolen kan döma annorlunda
Det är snarare vanligt att domstolen går emot generaladvokaten. Så var det t ex 1998, när EG-domstolen avgjorde det svenska Systembolagets framtid. Då förordade den danske generaladvokaten att Systembolagets monopol borde avskaffas. Domstolen kom fram till rakt motsatt ståndpunkt.

Dock krävde domstolen att monopolet i inköpsledet avskaffades. Systembolaget skulle alltså tvingas att köpa in vin och spritdrycker från alla slags leverantörer, inte bara som tidigare Vin & Sprit. Så blev det också.

Elisabet Höglund
arbetsmarknadsreporter Sveriges Television