Alliansen: Lågstadielyft ska stärka skolan

Uppdaterad
Publicerad

Regeringen presenterade i dag den enskilt största satsningen i vårbudgeten, kallad ”lågstadielyftet”. Totalt ska 2,3 miljarder kronor per år gå till mindre klasser, fler speciallärare och fler lågstadielärare.

Politikerna slåss nu på allvar om att tillgodose väljarnas viktigaste fråga – skolan. Samma dag som Socialdemokraterna startade en skolkampanj presenterade regeringen en miljardsatsning på mindre klasser.

Det förslaget har S redan lagt. Och i januari föreslog regeringen en tioårig grundskola – också det ett S-förslag. För sitt ”lågstadielyft” anslår regeringen 2,3 miljarder kronor per år för mindre klasser. Socialdemokraterna har föreslagit 2 miljarder för samma sak.

Så samtidigt som väljarna värderar skolan som den viktigaste frågan, blir det allt svårare att skilja alternativen från varandra. Inte ens statsminister Fredrik Reinfeldt kan svara på vad som skiljer dem åt.

Små skillnader

-Nej, men den stora skillnaden är att Socialdemokraterna vill höja skatten på arbete och med det finansiera bidragssystem, det är vad valet kommer att handla om, blir i stället svaret.

-Att vi ligger närmare varandra kring skolan är i grunden väldigt bra, säger Reinfeldt men understryker att de rödgröna inte har någon gemensam politik.

I takt med att förslagen blir allt mer lika varandra, får man i stället slåss om uppmärksamheten. Det var ingen tillfällighet att regeringen höll sin presskonferens samtidigt som S-ledaren Stefan Löfven inledde partiets skolkampanj med satsningar på fler lärare. Han kunde inte mycket annat än att välkomna regeringens förslag.

Lärarna viktigast

-Det är bra för barnen om vi kan vara eniga om det. Jag önskar bara att jag kunde få ett litet tackkort för att vi räddade dem från en skattesänkning på tre miljarder i höstas, så de kanske har råd med den här satsningen nu, säger han.

De svenska skolresultaten rasar i en OECD-jämförelse. Däremot har Sverige en hög lärartäthet. Experterna framhåller också att den viktigaste åtgärden inte är mindre klasser utan mer satsning på lärarna och deras löner.

Men väljarna anser att mindre klasser är det viktigaste, så då har partierna inte mycket val.

Öronmärkta pengar

Regeringens pengar öronmärks för lågstadiet med mindre klasser som prioritet. Men pengarna kan även användas till fler lärare.

-En del skolor har redan små klasser och kan i stället använda pengarna till fler speciallärare. Andra föredrar att ha fler lektioner med halvklasser där man undervisar elva elever åt gången, säger utbildningsminister Jan Björklund.

Socialdemokraternas förslag har fokus på lärarna. Man vill underlätta för akademiker och yrkesutbildade att utbilda sig till lärare.

-I dag tar det ett och ett halvt år. Vi vill gärna se möjligheten att göra det på ett år, säger Stefan Löfven.

En skillnad i lågstadiesatsningen är att regeringen föreslår pengar till utbyggnad av lågstadielärarutbildningen. 1,4 miljarder anslås också från 2018 till den tioåriga grundskolan

Fakta

Fakta: S förslag för fler lärare

  • Akademiker och yrkesutbildade ska få ett snabbspår till läraryrket.
  • Obehöriga lärare ska få bättre möjlighet att bli behöriga.
  • Redan behöriga lärare ska få bättre möjlighet att bli behöriga i fler ämnen.
  • För att fler ska vilja/kunna vidareutbilda sig ska de studerandes ekonomiska villkor ses över.
  • Fler utbildningsplatser på lärarutbildningar med fler sökande än platser, till exempel förskollärare, speciallärare och specialpedagoger.
  • S kan i dag inte uppge vad förslagen kostar att genomföra.

 Källa: Socialdemokraterna (TT)

 Fakta: Regeringens skolförslag

  • En permanent nivåhöjning på cirka 3,7 miljarder kronor.
  • 2 miljarder från 2015 för ett ”lågstadielyft”.
  • Pengarna öronmärks med prioritet på mindre klasser. Kan även användas till fler lärare och speciallärare.
  • 1,4 miljarder till en tioårig grundskola från 2018.
  • 122 miljoner kronor till ordinarie utbildning av lågstadielärare 2015.
  • 68 miljoner till fortbildning av förskolelärare 2015.

Källa: Regeringen (TT)

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.