Arbetslöshetsmål har blivit tuffare att nå

Uppdaterad
Publicerad

Regeringens löfte om att Sverige ska ner till EU:s lägsta arbetslöshet 2020 var vågat redan när det ställdes ut. Och den stora flyktinginvandringen har gjort det än tuffare, enligt arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S).

-Det är en jättetuff uppgift vi har. När vi satte upp målet visste vi inte hur många som skulle fly till Sverige, sade Johansson på en pressträff om arbetsmarknadsläget och framhöll att det gör målet ännu tuffare.

-Det kommer att krävas en hel del ny politik och nya investeringar för att vi ska klara det, men jag återkommer till det senare.

Bedömare som Konjunkturinstitutet och Finanspolitiska rådet, regeringens egna experter, har stått på rad för att säga att målet Socialdemokraterna satte upp på sin kongress för två år sedan, och som sedan har blivit regeringens politik, blir svårt, kanske omöjligt att nå.

Når inte

-Klart de inte kommer att nå målet, säger Robert Boije, samhällsekonomisk chef på akademikerfacket Saco som inte tror att stora investeringspaket och mer pengar till hushållen är rätt väg.

Det som behövs är strukturella insatser, som mer utbildning, att få fler att gå ut gymnasiet, och integrationsinsatser. Det är bland dessa grupper som arbetslösheten är klart högre.

Ylva Johansson märker en ”väldig otålighet” om jobben i sitt eget parti och samhället. Inför S-kongressen i helgen ökar pressen.

-Det finns väldigt många som har höga förväntningar på den här regeringen och det tycker jag är bra, det är inget som bekymrar mig.

Så sent som förra veckan sade finansminister Magdalena Andersson att regeringen inte tänkte ”fippla” med statistiken för att nå sitt mål, till exempel genom att förtidspensionera människor som anses ha liten chans att få jobb. Målet ska nås genom fler arbetade timmar, ökad sysselsättning och genom att totalsiffran för arbetslösheten sjunker till den nivå som krävs.

Men regeringen verkar ändå inte ha tänkt klart om vad som ska räknas in. På en fråga på pressträffen om också ungdomar ska räknas in svarar Ylva Johansson:

-Vi har inte preciserat det, vi får återkomma exakt till hur vi ska mäta målet.

Arbetsmarknadsministern säger att hon regelbundet tänker ha genomgångar av läget på arbetsmarknaden, för att beskriva hur regeringen ska nå målet. Hon jämför med de träffar som finansministern har flera gånger per år om det ekonomiska läget.

-Det går relativt starkt på arbetsmarknaden. Tillväxten av nya jobb är god, men fortfarande har det haft rätt svag effekt på arbetslösheten, säger Ylva Johansson.

Hon säger att en viktig förklaring är att arbetskraften, det vill säga antalet människor som söker sig ut på arbetsmarknaden, ökar lika mycket som jobben.

Snabbspår

Sedan en tid tillbaka har Ylva Johansson samtal med arbetsmarknadens parter för att hitta sätt att få ut nyanlända med akademisk examen eller kompetens i yrken där det är brist på arbetsmarknaden. 60 parter har deltagit i samtalen, 50 har visat intresse och nu ska ett 10-tal snabbspår startas.

En läkare som väntar på att få sin utbildning validerad kanske kan få en anställning som undersköterska medan han eller hon väntar. En kock som kan engelska kan snabbt börja arbeta och parallellt studera svenska.

Ylva Johansson vill inte svara på hur många jobb snabbspåren kan ge.

-Det kommer inte att bli några jättestora volymer, säger hon.

Utrikes födda kvinnor är den grupp som ökar sin sysselsättningsgrad mest, även om det är från låg nivå.

Ungdomsarbetslösheten sjunker, men unga som inte har gått gymnasiet har det rejält svårt.

-Vill man lösa arbetslösheten på riktigt är gymnasiekompetens en lägstanivå på stora delar av den svenska arbetsmarknaden, säger Ylva Johansson.

De stora utmaningarna hon pekar ut är matchning, långtidsarbetslöshet, unga utan gymnasieutbildning och nyanlända.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.