-Jag tycker att det är allvarligt att de kommunala huvudmännen har så svårt att ha ansvaret för skolan och driva skolutveckling i sina kommuner. Det påverkar rektorernas förutsättningar att arbeta, och det i sin tur påverkar lärarnas förutsättningar, och sist i styrkedjan står eleverna som får en dålig utbildning om systemet inte fungerar, säger Ann-Marie Begler, generaldirektör för Skolinspektionen.

Gediget underlag

Resultaten kommer inte som en överraskning efter de senaste årens larmrapporter. Skolinspektionens rapport bygger på inspektioner de senaste fem åren i runt 6 000 skolor, intervjuer i samband med inspektionerna samt enkätsvar från 400 000 elever, skolpersonal och föräldrar.

I rapporten får till exempel nio av tio kommunala huvudmän kritik för arbetet med att planera, följa upp och utveckla skolverksamheten. Sju av tio elever upplever inte att lärarna motiverar dem i sitt lärande.

Många brister

-Det allvarligaste är att så många elever lämnar nionde klass utan möjlighet att gå vidare till gymnasiet. Här ges förklaringar till varför det ser ut på det sättet, säger utbildningsminister Gustav Fridolin (MP).

-Elever upplever otrygghet i skolan, skolledare och lärare upplever att man är lämnade ensamma med sitt uppdrag och inte får det stöd och de verktyg man behöver.

Rapporten visar att kommuner och friskolor inte har någon bra bild över sin egen verksamhet, men också att de upplever att de står ensamma utan stöd. Det aktualiserar frågan om skolan borde förstatligas igen. Fridolin går inte riktigt så långt, men vill att staten tar mer ansvar.

-Det talar definitivt för ett ökat statligt ansvarstagande. Det måste ske i samverkan med den lokala nivån, med rektorn på skolan och den kommunala eller fristående huvudmannen, säger Fridolin.