Den 19 februari avslutade stiftelsen Tryggare Sverige Nationella brottsofferveckan 2015 med att fokusera på organiserad brottslighet samt brottsförebyggande arbete.
En av de medverkande var Amir Rostami, polis och forskare, som pratade om organiserad brottslighet och gängkriminalitet: Vad är organiserad brottslighet och gängkriminalitet? Hur omfattande är den? Hur ser den ut?
Han nämner bland annat att definitionen för maffia är att man måste ha en förmåga att påverka olika arenor i samhället: den juridiska, den politiska, den kulturella och den ekonomiska samt ha ett våldskapital och han konstaterar det enda stället där den förmågan finns är i Södertälje och vissa delar av norra Botkyrka.
Miljonkostnader
När det gäller omfattning säger Amir Rostami att de senaste fem åren har cirka 3.000 imdivider, lågt räknat, varit med i en organisation som har haft ett tydligt medlemskap, en tydlig indentitet mm. De och deras medgärningsmän står för cirka 200.000 brott och en typisk gängmedlem som har varit aktiv i 15 år kostar samhället 23 miljoner kronor.
Organisationsprocessen för kriminellt samarbete kan förenklat delas in i tre faser: etablering, stabilisering och bevarande, enligt Rostami. I fas ett, etableringen, är det ”extremt viktigt att etablera någon form av rykte” och att rekrytera så många som möjligt. Ryktet får man genom att utöva våld. Använder man våld kommer det att skrivas och pratas om det, man får ett rykte och då blir det lättare att rekrytera fler, berättar Amir Rostami.
Exemplet New York
I del två medverkar demokratiutredare Olle Wästberg. Han berättar om brottsbekämpningen i New York som fick en ny strategi för runt 20 år sedan vilket resulterat i färre våldsdåd och inbrott.
– New York har gått från att vara en av de farligaste storstäderna i världen till att vara en av de tryggaste storstäderna i världen, säger Olle Wästberg. Ändå finns det nu färre poliser än för fyra-fem år sedan och färre sitter i fängelse än på många årtionden, säger han.
Det som har hänt är en koncentration på att förhindra och förebygga brott, dels genom att bygga bort otrygga platser, dels genom att snabbt sätta in insatser när man ser att det till exempel börjar etableras narkotikahandel i ett område. Man stör ut brottsligheten, även småbrottslighet, genom att sätta in synlig polis.
Statistik viktigt redskap
Och man använder sig av statistik, berättar Olle Wästberg. Varje vecka träffas alla de 76 lokala polischeferna. Polischefen är alltid med, ofta även borgmästaren och man går igenom statistiken för sju olika brottstyper, distrikt för distrikt. Då kan man se om någon brottstyp ökat lokalt och insatser kan sättas in. Det sätter press på polischeferna och blir en tidig varningssignal. Brottsstatistiken kan beställas av vem som helst vilket även medför ett politiskt tryck från medborgarna att hålla nere brottsligheten, enligt Olle Wästeberg.
Se hela seminariedagen ovan.
Medverkande:
Bland andra sociologen och polisen Amir Rostami Stockholms universitet, planeringsledaren Helena Lans, Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet i Göteborg Stad, demokratiutredaren Olle Wästberg, branschexperten Björn Ericsson, Almega Säkerhetsföretagen samt riksdagsledamöterna Beatrice Ask (M) och Helene Petersson (S).