Redan i slutet av december lovar Juncker att presentera sitt omtalade paket på 300 miljarder euro – 2 700 miljarder svenska kronor – som är tänkt som en nystart till EU. Hur det ska gå ihop med exempelvis Tysklands tal om behovet av fortsatt finansiell försiktighet är dock oklart, liksom var pengarna egentligen ska komma ifrån.
-Jag har gjort klart att vi behöver både budgetkonsolidering och investeringar. Eftersom jag inte har tillträtt ännu så kan jag inte ge några detaljer, men nu har jag mitt mandat, sade luxemburgaren på sin första presskonferens efter onsdagens omröstning.
Handelsavtal
Röstsiffrorna i EU-parlamentet blev 432 ja mot 209 nej för Junckers kommission, där svenska Cecilia Malmström (FP) får ansvar för handelsfrågorna. Malmström var en av dem som hamnade i centrum på onsdagen, eftersom Juncker passade på att ”förtydliga sig” vad gäller synen på de så kallade investeringsskydden – ISDS – och deras vara eller icke vara i blivande frihandelsavtal med USA.
Kritikerna befarar att ISDS kan användas för att stoppa demokratiska beslut. Nu ger Juncker sin andreman, nederländaren Frans Timmermans, ett avgörande säg om systemet ska finnas med eller inte. Helt ok, tycker Malmström.
-Vi har precis samma åsikt om de här investeringsskyddsavtalen, jag och Timmermans och för den delen Juncker. De fungerar inte bra som de är i dag – de måste kraftigt reformeras, sade Malmström efter omröstningen.
Kluvet i S
Från svensk sida röstade M, FP, C och KD ja, medan MP, Fi, V och SD sade nej. S var splittrade, med nej från Anna Hedh och ja från de övriga.
En tydligt kluven Marita Ulvskog motiverade sitt ja med de starka roller som finns för just Frans Timmermans, italienska utrikesbasen Federica Mogherini och energiunionsansvarige Mares Sefcovic från Slovakien.
-Den här gången sätter vi vårt hopp till att de här tre socialdemokraterna ska kunna göra skillnad. Men det finns inga garantier för att det blir bra det här, sade Ulvskog.