Forskarna Aycan Çelikaksoy och Eskil Wadensjö har undersökt hur det går senare i livet för ensamkommande flyktingbarn – en grupp som lever väldigt utsatt och som det förväntas gå sämre för än för andra. De har följt upp hur det gått för de 9975 flyktingbarn som kom till Sverige under perioden 2003-2013. De blev därför väldigt förvånade när det visade sig att de ensamkommande pojkarna under en period senare i livet (efter en svagare inledning) lyckas bättre på arbetsmarknaden jämfört med dem som flytt tillsammans med vårdnadshavare.
Skillnaden kan bero på att de ensamkommande känner sig mer ekonomiskt pressade och på att det är en viss typ av barn som kan skickas iväg.
-Man måste vara stark för att ta sig ensam över världen, säger professor Eskil Wadensjö.
Var barnen placeras kan också påverka. De som hamnar i svenska familjer kan få nätverk som ökar möjligheten till arbete längre fram.
Flickorna mest utsatta
Ensamkommande flickor är den grupp som har svårast att få arbete som vuxna.
-De kommer inte alls in på arbetsmarknaden på samma sätt som pojkarna. Varför vet vi inte riktigt, säger Eskil Wadensjö.
Mer kunskap behövs
Forskningen om de ensamkommande flyktingbarnen visar att det behövs ännu mer kunskap för att staten och kommunerna ska kunna rikta resurserna dit behoven är som störst, anser Eskil Wadensjö.
Ett problem är bostadsfrågan. I avfolkningsorter finns gott om bostäder för nyanlända, men inga arbeten. Forskarnas siffror visar att flyktingbarn som hamnar i Stockholms län oftare får jobb som vuxna jämfört med dem som bor i andra delar av landet.
-Många ensamkommande kommer i 16-17-årsåldern och har inte så många år kvar till dess de ska ut på arbetsmarknaden, säger Wadensjö.
Se hela seminariet ovan.
Fakta: Stora skillnader
I unga år ligger de ensamkommande flyktingpojkarna efter i sysselsättning jämfört mot dem som inte kom ensamma.
Som 19-åringar har 12 procent av de ensamkommande arbete jämfört mot 24 procent bland de icke ensamkommande av manligt kön.
Men glappet minskar sedan successivt och vid 23-årsålder går de ensamkommande – till forskarnas stora förvåning – om de andra när det gäller sysselsättning.
Vid 25-årsålder är glappet som störst till de ensamkommande pojkarnas fördel: 62 procents sysselsättning mot 58 procent för de icke ensamkommande.
Vid 27-års ålder landar sysselsättningen på 65 procent för båda grupperna.
Sysselsättningen för kvinnorna är genomgående betydligt lägre.
De som kommit som ensamkommande flickor har hela tiden lägre sysselsättning än dem som kommit med vårdnadshavare.
Sverigefödda av svenskfödda föräldrar har genomgående i mycket högre grad sysselsättning än dem som kommit till Sverige som flyktingar. Vid 27-års ålder har 79 procent av kvinnorna och 82 procent av männen jobb.
Källa: Rapporten De ensamkommande flyktingbarnen och den svenska arbetsmarknaden.