Varnar för överdriven optimism

Uppdaterad
Publicerad

Regeringens femte jobbskatteavdrag har försvårat vägen tillbaka till överskottsmålet, enligt Finanspolitiska rådet som anser att regeringen verkar överdrivet optimistisk. Nu hotar skattehöjningar eller urgröpningar i transfereringssystemet.

Det var sex år sedan budgeten hade ett överskott på 1 procent, vilket är det lagstadgade målet över en konjunkturcykel. Och i den bästa av världar, med draghjälp från konjunkturen och ett principiellt förbud mot ofinansierade åtgärder, räknar regeringen med att det tar fyra år till att få slut på underskotten.

-Vi ser en kraftig förstärkning av offentliga finanser i Sverige, kanske starkare än i något annat jämförbart europeiskt land, säger finansminister Anders Borg.

Måste sparas in

En önskad normalisering av arbetsmarknaden är en förutsättning, vilket skulle dra upp skatteintäkter och dra ned utgifterna.

Experterna på Finanspolitiska rådet ser dock, som många andra bedömare, denna prognos som överoptimistisk. De ser en stor risk för att det krävs tuffare tag, med skattehöjningar eller nedskärningar på 50-100 miljarder kronor under kommande mandatperiod.

-Det måste på ett eller annat sätt sparas in, antingen genom aktiva beslut eller genom att man låter automatiska urgröpningar av transfereringssystemen verka, säger John Hassler, ordförande i Finanspolitiska rådet.

Och det är i ljuset av denna utmaning som han är kritisk mot regeringens omstridda femte jobbskatteavdrag.

-I en sådan situation tycker vi man åtminstone borde tänkt mer och motiverat denna permanenta försvagning av statsfinanserna bättre.

Mest pengar finns troligen att hämta med åtstramningar för kommunbidragen, enligt Hassler. Därtill befarar han att det krävs fortsatt urgröpta ersättningsnivåer i socialförsäkringen.

Avgörs av väljarna

Sparbetinget gäller även för en S-ledd regering, om det blir regeringsskifte efter höstens val, påminner Hassler.

Jesper Hansson, prognoschef på Konjunkturinstitutet, räknar också att det krävs aktiva åtstramningar. Fast han tror inte utgiftsnedskärningar är rimligt, utan räknar med höjda skatter.

-Vi har räknat med att det behövs 100 miljarder kronor i skattehöjningar.

Han tillägger att nivån i slutändan avgörs av vad väljarna vill ha.

-Det beror på hur hög standard väljarna vill ha i den offentliga konsumtionen och välfärdssystemet.

Fakta: Svårt att utvärdera överskottsmålet

Det är svårt att utvärdera överskottsmålet i statsfinanserna, då budgetöverskottet på 1 procent ska uppnås över en konjunkturcykel. Problemet består främst av att det är svårt att på förhand bedöma konjunkturen träffsäkert.

Räknar man på snittet för perioden 2008-2018 (där de sista fyra åren utgörs av regeringens prognos i vårbudgeten) ligger det finansiella sparandet på minus, alltså ett underskott i budgeten, på drygt 0,2 procent. Räknar man fram ett 18-årssnitt fram till 2018, och då får in högkonjunkturen före finanskrisen 2008-2009, stannar överskottet på drygt 0,5 procent.

Såväl Finanspolitiska rådet som regeringen och Socialdemokraternas ekonomisk-politiska talesperson Magdalena Andersson anser dock att överskottsmålet trots allt fyller en funktion och bör bevaras. Finansminister Anders Borg beskriver det som en viktig stabilitetspolitisk skyddsvall.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.