Riksbanken har länge fått hård kritik för att hålla räntan för högt och inflationen långt under målet på två procent. Ett av skälen har varit rädsla för att hushållens växande skuldbörda ska bidra till en ekonomisk kris i framtiden. Men i juli kastade majoriteten i Riksbankens styrande direktion den oron överbord och sänkte styrräntan till rekordlåga 0,25 procent.

Men när riksbankschefen Stefan Ingves mötte riksdagens finansutskott den 19 augusti varnade han för att riskerna med utlåningen fortfarande finns kvar.

-Vi vill inte att det här ska ta en ände med förskräckelse, sade Ingves och efterlyste återigen åtgärder som gör det svårare eller dyrare att låna.

Höjd reporänta

-Vår bedömning är att de åtgärder som redan vidtagits inte räcker, det behövs mer, sade Ingves.

Han varnade också indirekt för att Riksbankens reporänta kommer att hållas högre om politiker och myndigheter inte sjösätter sådana åtgärder.

-Om inget görs snart kan man inte utesluta räntehöjningar längre fram, sade Ingves efter anförandet.

Han gav också exempel på tänkbara åtgärder för att bromsa låneutvecklingen. Amorteringskrav, minskade ränteavdrag och bättre fungerande bostadsmarknad är några exempel. Ingves pekade också på möjligheten att införa restriktioner för hur mycket man får låna till rörlig ränta. Han ville dock inte rekommendera någon åtgärd före någon annan.

-Vad vi kan göra är att förse beslutsfattarna med en meny av möjliga verktyg, sade han.

Inga politiska förslag

Intresset från de politiska partierna har hittills varit begränsat. Varken moderater eller socialdemokrater har visat något stort intresse för minskade ränteavdrag eller andra åtgärder som drabbar hushåll med stora lån. Finansinspektionen har infört bolånetak och höjt riskvikterna kraftigt för bankernas bolån till hushållen. Men Ingves tror att det finns beredskap hos olika beslutsfattare att angripa skuldökningen.

-Det finns inte någon brist på förståelse för att det finns bekymmer på bostadsmarknaden. (TT)