Sverige slår sig ofta på bröstet för dess rena, billiga och hälsobringande dricksvatten. Men det kan snart vara ett minne blott, om inte stat och kommun tar ett större ansvar för vad som rinner ut ur våra kranar.
Det framgår av dricksvattenutredningens slutbetänkande som överlämnades till regeringen på tisdagen.
-Vatten är helt unikt. Det går inte att bygga välstånd utan rent dricksvatten, säger Folke K Larsson, utredningens huvudsekreterare.
Zoner saknas
Till exempel, säger han, saknar 30 procent av de vattentäkter från vilka dricksvatten tas skyddszoner. Det vill säga geografiska zoner som ska skydda vattnet, exempelvis från att industrier etableras.
-Det ser väldigt olika ut i olika kommuner. I en del kommuner är arbetet väldigt eftersatt, säger Folke K Larsson.
Enligt utredningen bör därför stat och kommun avsätta 50-100 miljoner kronor per år, pengar som främst ska gå till att inrätta och övervaka dylika skyddsområden.
-Det är inga stora pengar i sammanhanget och bör i sig inte resultera i några avsevärda höjningar av vattenpriset. Det handlar om bråkdelar av ören per liter dricksvatten. Jämfört med många andra länder har vi ett väldigt lågt vattenpris, säger Folke K Larsson.
Övervakning
Framför allt, säger han, bör kommunerna samarbeta mer för att möta framtiden då Sverige beräknas bli både varmare och blötare, något som innebär nya hot mot dricksvattnet. Exempelvis i form av mikroorganismer.
-Vi vill också se en mer kontinuerlig övervakning. Därför föreslår vi en kontrollstation om fem år för att följa upp om det hänt något ute i kommunerna. Om ingenting hänt då bör ansvaret för det allmänna dricksvattnet ses över i grunden, säger Folke K Larsson.