Kommunpolitik – vem bryr sig?

Uppdaterad
Publicerad

”Kommunerna är svensk politiks grundskola” menar samhällsdebattören och historikern Gunnar Wetterberg i ett samtal med statsvetaren Johan Wänström. Alla partier har börjat kommunalt och allt fler väljare splittrar sina röster för att kunna gynna den som vunnit väljarnas förtroende lokalt.

I riksmedierna är det riksdagsvalet som upmärksammas, men i de lokalamedierna är kommun och landstingsvalen framträdande. Och de politiker som är handlingskraftiga och lyckas bra lokalt får ofta stöd tvärs över partigränserna. Johan Wänström exemplifierar med Stig Henriksson, vänsterpartisten i Fagersta som fått nästan 50 procent av rösterna.

Lokala partier

Vård, skola och omsorg är ju kommunala ansvarsområden, och missnöje lokalt med de styrande har lett till att allt fler lokala partier bildats.

I rikspolitiken får samtidigt kommuner och landsting klä skott för misslyckanden. Folkpartiet och Vänsterpartiet vill förstatliga skolan, och Kristdemokraterna vill göra samma ska med vården.

– Det är småpartierna som är otåliga, de stora har större tilltro till kommunerna, menar Gunnar Wetterberg.

Fler uppgifter

– Men det är också så att ju fler saker kommunerna åläggs att göra, ju svårare får de att kunna göra sånt de verkligen vill, framhåller Johan Wänström.

Och den senaste stora verksamheten som staten tog över från kommunerna var polisen.

– Hur kul har DET blivit undrar Gunnar Wetterberg retoriskt?

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.