Skärpt kontroll efter utvisningsbeslut

Uppdaterad
Publicerad

Regeringen vill trappa upp jakten på personer som inte lämnar landet trots utvisningsbeslut. Polisen ska lättare kunna gå in på arbetsplatser och kontrollera misstänkta svartjobbare.

Omkring 40 000 asylsökande som fått avslag bedöms lämna landet i år och nästa år. Av dem beräknas 7 000-8 000 utvisas med tvång. Regeringen vill nu öka det tvångsvisa återvändandet ytterligare och föreslår nya åtgärder för att hitta dem som går under jorden i Sverige.

Inrikesminister Anders Ygeman (S) tror att den mest effektiva åtgärden av de som presenterades på torsdagen är utökade möjligheter för polisen att gå in på arbetsplatser för att göra id-kontroller.

-Meningen är att stänga dörren för att hålla sig kvar i Sverige genom svartarbete, säger Ygeman.

Kontroll på arbetsplats

Dagens krav på att polisen måste ha en konkret brottsmisstanke tas bort. Det ska räcka med att polisen bedömer i vilka branscher eller i vilka företag som det finns en stor risk för att personer utan uppehållstillstånd arbetar svart. Det kan till exempel handla om restauranger eller städföretag.

Svartjobbare som saknar uppehållstillstånd kommer vid sådana tillslag att gripas och arbetsgivaren kommer att, liksom i dag, riskera näringsförbud, böter eller fängelse i upp till ett år.

Polisen ska också få större möjligheter att ta fingeravtryck på personer som misstänks sakna uppehållstillstånd och inte kan identifiera sig. Regeringen ska också överväga att tillåta fingeravtryckstagning på barn under 14 år, vilket är gränsen i dag.

Dessutom ska polisen kunna omhänderta pass och id-handlingar för personer som misstänks befinna sig olagligt i Sverige, vilket ska underlätta identifieringen.

Oklara regler

Ygeman tycker att det är oförklarligt att flera av dessa åtgärder inte vidtagits tidigare. Han medger att regler och lagar varit alldeles för oklara om vad som gäller i Sverige.

-Man har tidigare haft rätt till ersättning och rätt till bostad, trots att man inte har rätt att vistas i landet. Nu rättar vi till det här steg för steg, säger han.

Till exempel så avskaffades i somras rätten till bistånd för barnlösa vuxna med lagakraftvunnet utvisningsbeslut.

Ygeman räknar med att de nya åtgärderna kommer att leda till diskussioner.

-Men vi borde också ha en diskussion om hur människor utnyttjas och jobbar under slavliknande förhållande mitt i Välfärdssverige.

MP står bakom

Regeringen föreslår också åtgärder för att praktiskt underlätta tvångsåtervändande. I samband med sådana transporter ska de som ska utvisas inte bara kunna låsas in i Migrationsverkets förvarslokaler. Även till exempel häkten ska kunna användas i upp till tre dagar.

Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson betonar att legitimiteten, tilltron till, asylsystemet bygger på att de som har skyddsbehov får stanna och att de som inte har det måste återvända.

Miljöpartiet backar helt upp förslagen.

-Det här är förslag som vi har tagit fram gemensamt eftersom vi sitter i regering ihop. De syftar till att ha ett mer effektivt återvändande, säger partiets migrationspolitiska talesperson Maria Ferm.

Fakta: Regeringens nya åtgärder

  1. Utökade möjligheter att genomföra riskbaserade arbetsplatsinspektioner
  2. Möjlighet att ta fingeravtryck vid inre utlänningskontroll
  3. Utvidga möjligheten att omhänderta pass eller id-handlingar
  4. Migrationsverket ska underrätta Polismyndigheten vid kontakt med en person som har ett verkställbart beslut
  5. Polismyndigheten ges möjlighet att återlämna verkställighetsärenden till Migrationsverket då frivilligt återvändande är möjligt
  6. Polismyndigheten blir verkställande myndighet även vid en förnyad verkställighet
  7. Ökade möjligheter att placera förvarstagna utanför särskilda förvarslokaler
  8. Myndigheternas avvisningsbeslut ska, när det gäller förvar av barn, behandlas på samma sätt oavsett vilken myndighet som fattat beslut
  9. Förtydligande av lagstiftningen angående ansvarig myndighet

Källa: Regeringskansliet

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.