Löfvens linje stoppad inför EU-toppmöte

Uppdaterad
Publicerad

Statsminister Stefan Löfven åker på sitt första EU-toppmöte med ett nederlag i ryggen.

Han får inte stöd för regeringens klimatpolitik i riksdagen, utan måste driva Allianspartiernas klimatlinje i Bryssel.

Statsministern var på onsdagen i riksdagens EU-nämnd för att få mandat för en svensk förhandlingsposition på torsdagens och fredagens EU-toppmöte. Då ska EU lägga fast vilka klimatmål som ska styra EU-länderna fram till 2030.

Vid redogörelsen för vilken linje han vill föra ställde Löfven till med stor förvirring. Är det EU-kommissionens förslag på 40 procent mindre utsläpp, 27 procents andel förnybar energi och 30 procent i energieffektivisering som ska gälla? Eller ville han ha mandat för regeringens högre klimatmål på 50 procent mindre utsläpp, 40 procent förnybar energi och 30 procent i energieffektivisering?

Röstades ned

Siffrorna flög i rummet och mötet fick brytas för överläggningar bakom stängda dörrar. När Löfven kom ut begärde han stöd för regeringens mer ambitiösa klimatmål, vilket röstades ned av Allianspartierna och Sverigedemokraterna.

-De fyra borgerliga partierna tillsammans med Sverigedemokraterna har sett till att vi har en lägre ambitionsnivå när vi åker och förhandlar om klimat- och energiramverket. Det är tråkigt att de går ihop på ett sådant sätt, säger Stefan Löfven efter mötet.

SD avvek från sin egen ståndpunkt och röstade på det som SD:s Johnny Skalin beskrev som det minst dåliga alternativet.

Stefan Löfven anser inte att han skapat förvirring, utan hävdar att det måste vara möjligt att driva två linjer.

Men även V-ledaren Jonas Sjöstedt var kritisk till regeringens dubbellinje och jämförde med en löneförhandling. Om man begär en högre lön, men samtidigt säger att man är beredd att acceptera en lägre, så lär man inte få den högre.

Inte förberedd

De borgerliga partiernas linje motsvarar kommissionens förslag med tillägget att ytterligare 10 procents utsläppsminskningar ska åstadkommas genom klimatinvesteringar i andra länder.

-Det här är ett bevis på att regeringen inte är förberedd och inte är samspelt. Det blev oerhört rörigt och en sifferexercis utan dess like, säger Ulrika Karlsson (M).

Hon anser att regeringens till slut intagna förslag om att driva 50-40-30 vore farligt för tillväxt och energitillgång, dessutom för kostsamt.

-Vårt förslag är realiserbart, det är realistiska mål och de är ambitiösa, säger Ulrika Karlsson.

Fakta: Klimatmålen

 * EU-kommissionen har föreslagit att EU:s totala utsläpp till 2030 ska minska med 40 procent, att förnybar energi ska stå för 27 procent av energianvändningen och att energieffektiviseringen ska uppgå till 30 procent.

 * Den nya svenska regeringens önskemål inför mötet var 50 procent minskade utsläpp, 40 procent förnybar energi och 30 procent mer effektiv energianvändning. Regeringen har sagt att den kan acceptera en uppgörelse enligt kommissionens förslag, om det krävs för att alls få ett beslut.

 * Nu tvingas regeringen driva de borgerliga partiernas linje som motsvarar 40 procent minskade utsläpp plus 10 procent i internationella krediter, 27 procent förnybar energi och 30 procent mer effektiv energianvändning.

 * Inför slutförhandlingarna har en rad länder i östra Europa, med Polen i spetsen, rakt ut sagt nej till bindande mål om förnybar energi och energieffektivisering. Polens nya premiärminister Ewa Kopacz har varnat för att hon inte kommer att dra sig för att använda sitt veto på EU-toppmötet den 23-24 oktober om övriga länder vill driva igenom hårdare utsläppskrav.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.