-Det här menar vi kommer att stödja inflationsuppgången och vi vill försäkra oss om att inflationen ska fortsätta att stiga, säger Riksbankens chef Stefan Ingves på en pressträff.
Han menar att det nyligen slopade amorteringskravet på bolån inte haft någon betydelse för räntebeskedet, men beklagar att det drogs tillbaka:
-Det är ingen avgörande faktor, utan det är att få upp inflationen. Sedan är det tråkigt att det blivit så, säger han.
-Det viktiga för vår del är att få upp inflationen. Enligt vår prognos kommer det också att ske. Sedan får vi alltid leva med att det finns en diskussion om vad som är lämplig penningpolitik, säger Ingves om beslutet.
Dörren öppen för ny sänkning
Först under andra halvåret 2016 väntas räntan långsamt höjas. Men innan dess håller bankens ledamöter fortsatt dörren öppen för en ny sänkning.
Samtidigt utökas programmet av köp av statsobligationer med ytterligare 40-50 miljarder kronor. Syftet är att pressa ner räntorna för företag och hushåll.
-Jag tycker att det var ett bra beslut, för jag tycker inte att svensk ekonomi behöver en mer expansiv penningpolitik. Vi har en tillväxt som är bra och en sysselsättning som ökar i snabb takt och en inflation som bottnat. I den miljön är det lämpligt att inte föra en mera expansiv penningpolitik, säger Nordeas chefekonom Annika Winsth.
Riksbanken konstaterar att inflationen har börjat stiga, om än från låga nivåer. Även inflationsförväntningarna är på väg upp.
Kronan stärkt
Den utebliva sänkningen medförde att kronan stärktes med 6-7 öre mot både dollarn och euron, tvärtemot vad Riksbanken helst vill se. En starkare krona riskerar att pressa inflationen, något banken motarbetar allt vad den kan.
-Fortsätter det så kommer de komma tillbaka och vidta flera åtgärder, säger Winsth.
Samtidigt reagerade räntemarknaden tvärtom: marknadsräntorna sjönk.
-Det visar på att det för räntemarknaden var viktigare med stödköpen, säger Roger Josefsson, chefekonom på Danske Bank.
Men han tror inte att Riksbankens agerande kommer att få fart på Sveriges ekonomi, och därmed inflationen.
-Det är kraftfulla åtgärder, utan tvekan. Men för mig handlar de svenska bekymren mer om vad som händer utomlands, att vi inte får igång efterfrågan på sådant som vi är bra på. Så länge det ser ut så är det svårt att se att svensk ekonomi får upp farten.
Samtidigt varnar riksbankledningen fortsatt för de stigande bostadspriserna och hushållens stigande skuldsättning.
”Det är därför angeläget att regeringen och andra myndigheter genomför åtgärder som minskar riskerna med hushållens skuldsättning. Även snabba prisuppgångar på riskfyllda finansiella tillgångar innebär risker som kräver ökad vaksamhet framöver”, skriver banken.