S och LO vill riva upp Lavallagen

Uppdaterad
Publicerad

Socialdemokraterna ska gå till val på att Lavallagen rivs upp och att nya ordningsregler införs på svensk arbetsmarknad.

Men arbetsmarknadsministern tycker att S och LO:s kravlista luktar protektionism.

S-ledaren Stefan Löfven och LO-basen Karl-Petter Thorwaldsson presenterade på onsdagen vid en pressträff på en byggarbetsplats i Stockholm en lista på nya ”ordningsregler” för den svenska arbetsmarknaden.

Listan har udden särskilt riktad mot regeringens Lavallag som reglerar strejkrätten för utländska arbetstagare i Sverige.

Svenska regler

-Svenska kollektivavtal ska gälla i Sverige. Det ska inte spela någon roll från vilket land arbetstagaren kommer eller var arbetsgivaren är registrerad, sade Löfven och försäkrade att arbetsmarknadsfrågorna ska ligga högt upp för socialdemokraterna inför både EU-valet och riksdagsvalet.

S och LO vill också lagstifta om huvudentreprenörers ansvar i kedjan av underleverantörer i byggbranschen, så att uppdragsgivaren ansvarar för löner och skatter.

Men arbetsmarknadsminister Elisabeth Svantesson (M) tycker att den gemensamma kravlistan doftar protektionism.

”Andas protektionism”

-Lex Laval har sin grund i att vi vill värna om de svenska arbetstagarnas rättigheter, schyssta villkor, och samtidigt värna om den fria rörligheten. Det är därför Lex Laval finns och de punkter som socialdemokratin och LO förde fram i dag andas mycket protektionism, säger Svantesson.

Svenskt Näringsliv bedömer att kraven går på tvärs med EU-rätten och skulle, om det blir verklighet, försämra många företags möjlighet att bedriva verksamhet i Sverige.

-Man vill sätta en högre ribba för dem som kommer hit utifrån och arbetar än vad som gäller för svenska arbetstagare. Det är ju solklart för att man helt enkelt inte vill ha hit dem. Och det är protektionistiskt, säger Svenskt Näringslivs vice vd Christer Ågren.

TT

Lavalkonflikten

Dotterbolaget till det lettiska företaget Laval blev 2004 utsatt för en facklig blockad sedan förhandlingarna om kollektivavtal med fackförbundet Byggnads misslyckats.

Företaget tvingades senare ge upp sitt pågående skolbygge i Vaxholm och kontraktet med kommunen revs upp. Blockaden ledde till att bolaget gick i konkurs.

Den lettiska regeringen såg den fackliga blockaden som ett brott mot den grundläggande EU-rättigheten om fri rörlighet över gränserna.

När fallet hamnade i Arbetsdomstolen (AD) vände sig den svenska domstolen till EU:s domstol och bad om hjälp med bedömningen. 2007 slog EU-domstolen fast att blockaden mot bygget var otillåten. (TT)

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.