Resultatet av en pilotverksamhet kring insatser mot ungdomsbrottslingar har presenterats för regeringen.

Under en presskonferens berättade bland andra rikspolischef Bengt Svenson, justitieminister Beatrice Ask (M) och barn- och äldreminister Maria Larsson (KD) om de positiva erfarenheter man hittills fått av projektet som bedrivs i tolv försökskommuner.

Förhindra livsstilskriminalitet
Tanken är att ett samarbete mellan bland annat skola, socialtjänst och polis ska leda till att unga brottslingar fångas upp tidigare än i dag. Det ska förhindra att ungdomarna senare rekryteras till kriminella gäng eller fortsätter sitt liv som livsstilskriminella.

Bland annat har polis och forskare länge varit överens om att livsstilskriminalitet och kriminella gäng ofta har sin grund i att det finns unga personer som haft en svår skoltid och sociala problem. Dessa problem i kombination med en omgivning där det redan finns många kriminella kan göra att en ung person som tvivlar på sin förmåga att lyckas på vanligt väg i stället väljer en kriminell karriär.

Skolan viktigaste parten
När det gäller frågan om vilken part som lättast identifierar vilka ungdomar som riskerar att hamna snett svarar rikspolischefen, Bengt Svenson:

-Skolan är kanske den viktigaste parten. Skolan möter den unge tidigt och det är den som har möjlighet att ge socialtjänsten information och att ge polisen information.

Men ansvaret för att se till att samarbetet mellan skolan och olika myndigheter fungerar och utvecklas ligger hos kommunernas socialtjänster.

Samtycke krävs av sekretesskäl
En förutsättning för att de olika myndigheterna ska kunna samarbeta effektivt är att den unga ger sitt samtycke till att de får dela information, något som på grund av sekretesslagstiftningen inte sker automatiskt.

Utan samtycke och motivation från ungdomarnas sida är det oerhört svårt att åstadkomma någon förändring.

-Det finns de som vill fortsätta och det finns ett grupptryck. Jag vill nog påstå att rätt hanterat kan vi motivera många, men det finns de som väljer att vara kriminella. De har skapat sig en identitet som 16-17-åring som kriminell och de är naturligtvis oerhört svåra att motivera att ge sitt samtycke, säger rikspolischefen Bengt Svenson.

-Många av dessa är tidiga i sin kriminalitet och det är då vi kan påverka. Det är svårt att påverka en 25-30-åring som valt den här banan.

Sociala insatsgrupper
Samarbetsformen kallas för sociala insatsgrupper. Redan under försöksperioden har även andra kommuner än de som ingått i projektet anammat sättet att jobba på. Förhoppningen är att det sprids till allt fler eftersom det skulle leda till stora samhällsvinster om man kan förhindra att unga människor börjar begå brott eller dras allt djupare ner i grövre brottslighet

Justitieminister Beatrice Ask (M) anser att det viktigaste för att fånga upp unga på glid är långsiktiga insatser.

-I stället för ad hoc-betonade aktiviteter måste myndigheterna göra gemensam sak. Det ska vara väldigt tydligt för den unga att nu är det den här planen som gäller, säger Ask.

Pilotprojekten startade i tolv kommuner, men har redan spridit sig av egen kraft.

-Vi ska ta en del initiativ för att uppmuntra mer till den här typen av arbete, säger Ask.

(TT)