Tidpunkten då svenskarna röstade om att gå med i EU var en omvälvande tid. Berlinmuren och det kommunistiska systemet föll samman och Kalla kriget upphörde.

”Polariserat i folkomröstningen”

Samtidigt befann sig Sverige i en ekonomisk kris med hög ränta och nerskärningar i skola och sjukvård.

– Det  var polariserat i folkomröstningen. Man målade upp väldigt starka bilder, minns Rolf Fredriksson.

Nej-sidan betonde starkt att välfärden och den svenska modellen hotades medan ja-sidan framställde EU som ett frihetsideal och om vi gick med skulle vi slippa en massa byråkrati och regleringar.

– Jag minns att någon i Stockholm stod och skällde ut lapplisorna och sa att om vi går med i EU så kommer vi minsann slippa p-böterna!, säger Rolf Fredriksson.

Nej-sidan hävdade att den svenska alkoholpolitiken skulle raseras om vi gick med i EU. Priset på sprit skulle sjunka till tysk nivå, och drickandet skulle öka markant, sades det. Medan Carl Bildt, dåvarande Moderatledare, hävdade att Sverige tvärtom får bättre möjligheter till gränskontroller för att bekämpa den internationella knarkbrottsligheten och smugglingen.

”Dagens debatt mer nyanserad”

Svenskarnas inställning till EU har förändrats under de 20 åren. Om opinionsmätningar direkt efter inträdet präglades av hur människor röstat i folkomröstningen så tycker de flesta i dag att det är bra att Sverige är med. 20-30 procent tycker i dag att Sverige borde lämna EU.

– Svenskarna är inga entusiastiska EU-medlemmar men vi tycker att det är ganska okej att vi är med och att vi ska försöka göra det bästa av det, säger Rolf Fredriksson.

Rolf Fredriksson tycker att debatten i dag blivit mer nyanserad. Det gäller också bland de politiska partierna.

– Miljöpartiet har tagit bort kravet att Sverige borde gå ur EU medan Moderaterna, det kanske mest EU-entusiastiska partiet inför folkomröstningen, numera säger att EU inte ska lägga sig i allt för mycket och att unionens makt bör begränsas.

Böjda gurkor

Svenskarna har alltid irriterat sig på EU. Men vad man upprört sig över har förändrats. I början av medlemskapet var det byråkratin på jordbruksområdet – till exempel hur böjd en gurka får vara – som retade svenskarna. Den regleringen är avskaffad i dag. En annan het fråga var vargdebatten.

I dag gör den höga arbetslösheten i Sydeuropa och den ekonomiska krisen att man är skeptisk till valutasamarbetet om euron.

– Folkomröstningen som vi hade om euron gjorde det möjligt att vara för EU men ändå säga nej till delar av samarbetet, till exempel eurovalutan, säger Rolf Fredriksson.

Miljöfrågan viktig

Enligt opinionsmätningar tycker svenskarna att en viktig fråga för EU är att göra något åt miljön.

– När Margot Wallström gjorde sin första period som kommissionär drev hon miljöfrågor och att man skulle få större regleringar av kemiska ämnen. Jag tror det har gått fram hos svenskarna att om man ska få till regler för vilka färger och gifter man får ha och vilka tillsatser som vi ska ha i maten så behövs det en gemensam reglering på EU-nivå, säger Rolf Fredriksson.

”Svensken nöjd om det blir resultat”

EU:s utmaningar är stora inför framtiden. En växande arbetslöshet i spåren av den ekonomiska krisen gör att en EU-kritisk opinion i dag växer sig allt starkare i många medlemsländer. Andra utmaningar är invandrings- och asylpolitiken och miljöfrågan. Frågan är vad som kommer vara avgörande för om svenskarna ska fortsätta vara positivt inställda till EU i framtiden.

– Om svensken ser att det blir resultat då är man mer nöjd än om man inte ser resultat, säger Rolf Fredriksson.

Brittiskt nej kan påverka Sverige

Den svenska debatten om EU kan också påverkas av en ny folkomröstning i Storbritannien, som Cameron lovat om de konservativa vinner valet 2017.

– Om britterna skulle rösta för att lämna EU kommer det bli en ny debatt även i Sverige om att vi ska hålla en ny folkomröstning. Svenska regeringen har ofta den engelska regeringen som en allierad. De vill också att EU inte ska detaljreglera så mycket och att EU-samarbetet ska gälla ett begränsat antal frågor. Om Storbritannien går ur så blir det svårare för Sverige att få en stark allierad inom EU-politiken.

EU påverkar svensk politik

Det sägs ibland att hälften av besluten på en vanlig dagordning i en kommunstyrelse är påverkade av EU-lagstiftning. Rolf Fredriksson säger att det stämmer till viss del även om man ska ta siffrorna med en nypa salt.

– Framför allt handlar det om reglerna kring upphandling och om man till exempel får gynna en lokal producent. Det  finns regler på EU-nivå som bestämmer det.

”EU nytt för svenskar”

Många tycker nog att det här med EU verkar krångligt och rätt tråkigt. Vad beror den synen på?

– All politik blir krånglig om man vill krångla till det. Men det är också så att vi har en 100-årig tradition i Sverige om hur beslut fattas i riksdagen och i kommunerna. EU är bara 20 år för oss svenskar och är alltså rätt nytt för oss och då blir det krångligt och lite ovanligt och lätt tråkigt. Hur beslut fattas i EU är annorlunda än hur det går till i vår riksdag men jag kan tycka att vi journalister krånglar till det för mycket. Alla behöver kanske inte förstå allt om alla beslutsgångar.