Tvångssteriliseringar, rasbiologi och inreseförbud

Uppdaterad
Publicerad

Genom hela 1900-talet har romer och resande konsekvent behandlats som andra klassens människor. Det sade integrationsminister Erik Ullenhag (FP) i samband med att en vitbok om övergreppen på romer i Sverige presenterades.

Vitboken berättar om tvångssteriliseringar, rasbiologi, inreseförbud och diskriminerande skolsystem. Romer beskrevs som ”slödder” och ” moraliskt gift i samhället”.

Plågsam läsning

-På många sätt är den här boken en plågsam läsning. Det handlar om delar av den svenska historien som tidigare varit relativt okänd. Det finns mycket i den här boken som det finns all anledning att skämmas över, förklarade integrationsminister Erik Ullenhag när han presenterade vitboken vid en pressträff i Rosenbad.

-Genom hela 1900-talet har romer och resande konsekvent behandlats som andre klassens människor. Som en röd tråd genom såväl myndigheter, kommuner och medborgarnas inställning till romer och resande så ser vi fördomar, diskriminering och under stora delar av 1900-talet rent rasistiska fördomar, fortsatte han.

-Det här handlar om att ge ett erkännande och berätta om de övergrepp och den diskriminering som romer och resande varit utsatta för. Ska vi komma åt utanförskapet, diskrimineringen och fördomarna av i dag så måste vi förstå historien, sade Erik Ullenhag.

Fortfarande diskriminerade

-Romer är den grupp som fortfarande i dag är utsatt mest för diskriminering och främlingsfientlighet. Är du traditionellt klädd som rom i Sverige i dag så kommer du att drabbas av diskriminering i högre grad än andra människor. Jag träffar väldigt många i dag som fortfarande inte är öppna med sin identitet som rom eller resande därför att man är rädd för omgivningens reaktioner, sade Ullenhag.

Fakta

Förtrycket mot romer

Romer har utsatts för förföljelse i Sverige sedan början av 1500-talet.

Under 1600-talet föreskrev olika förordningar hur romer skulle fördrivas från landet.

Under 1700-talet förekom tvångsmässig värvning till krigsmakten och tvångsförflyttning.

På 1800-talet och ända fram till andra världskrigets slut försvårades möjligheterna för romer att utöva sina traditionella näringar genom olika förordningar om handel och om lösdriveri.

Mellan 1914 och 1954 gällde invandringsförbud för romer.

Under mellankrigstiden fördes rasbiologiska tankegångar och romer sågs som ett hot mot den svenska folkstammen.

Övergrepp begicks också inom ramen för steriliseringslagstiftningen.

Flera systematiska kartläggningar av romer gjordes under 1900-talet, varav en del går långt in i vår närtid.

Källa: DO, regeringen (TT)

Ämnen ur vitboken

Rasbiologi. Den parlamentariska fattigvårdslagstiftningskommittén anger 1923 att romers ”inblandning i den svenska folkstammen innebär en försämring av vår folkras”.

Sterilisering. Romer drabbades av sterilisering, bland annat villkorades ofta mödravård av krav på sterilisering. Minst vart fjärde resandehushåll hade någon som blev tvångssteriliserad.

Systematisk kartläggning och registrering. Under första delen av 1900-talet genomfördes kartläggningar baserade på rasbiologi – huvuden mättes, intelligenstester gjordes och negativa egenskaper hos romer söktes.

Inreseförbud 1914-1954. Romer nekades inresa till Sverige trots vetskapen om Förintelsen. Romer beskrevs i riksdagsmotioner kring inreseförbudet som ”slödder” och ” moraliskt gift i samhället”.

Förvägrades bostad. Romerna tvingades till ett kringresande liv och fördrevs från många kommuner. Utan bostad kunde romer och resande inte mantalsskriva sig och utan mantalsskrivning fick de inte tillgång till barnbidrag, pension, socialförsäkringar, rösträtt med mera.

Diskriminerande skolsystem. Under första hälften av 1900-talet var romer inte välkomna till skolan. I mitten av 1900-talet gjordes försök med ambulerande zigenarskola. Under 1900-talets andra hälft fick romer formellt tillträde till olika skolor, men placerades ofta i särskilda klasser.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.