Den internationella forskningen visar att barn som växer upp i utsatta områden klarar sig sämre i skolan och tar i lägre utsträckning gymnasieexamen. Vi vet också från den forskningen att en uppväxt i ett utsatt område ökar risken för att barnet blir involverat i kriminell verksamhet, säger Hans Grönqvist, nationalekonom vid Linnéuniversitetet.

I en rapport från Studieförbundet näringsliv och samhälle (SNS) har han och två andra forskare kartlagt de socioekonomiska skillnaderna mellan utsatta bostadsområden och övriga bostadsområden utifrån faktorer som sysselsättningsgrad och inkomstnivå.

Resultatet av kartläggningen visar att skillnaderna är stora. Det har däremot inte skett några större förändringar i skillnaderna sedan början av 2010-talet, vilket förvånade forskarna.

Det är ett stort gap, men vi såg inte några tecken på försämring som vi hade förväntat oss med tanke på mediebilden som ofta är att utsattheten i områdena ökar, säger Hans Grönqvist.

Förenkla flytt

För att underlätta för barn som växer upp i de utsatta bostadsområdena föreslår forskarna en rad åtgärder.

En av dem är att förenkla för familjer vars barn löper störst risk att hamna i utsatthet att flytta därifrån.

Familjerna ska ingå i en försöksverksamhet i mindre skala där de slumpmässigt väljs ut till att få ekonomiskt stöd och rådgivning för att kunna genomföra flytten. Om resultaten visar sig vara lovande ska verksamheten skalas upp och slumpfaktorn tas bort.

Hans Grönqvist menar att ett liknande experiment har testats i USA på 1990-talet och att resultaten var positiva.

Det man såg var att barnen som flyttade från de utsatta områdena förbättrade sina skolresultat medan de som blev kvar löpte större risk att hamna i kriminalitet, säger han.

Långsiktiga åtgärder

Men att bara skapa incitament för barnfamiljer att flytta från de utsatta områden är i sig inte en långsiktig lösning för att minska klyftorna, enligt forskarna.

Utöver det föreslår de därför att polisnärvaron i områdena utökas under vissa tider och dagar för att minska den upplevda otryggheten.

De vill även se betydande investeringar i skola och arbetsmarknad, till exempel att viss offentlig verksamhet flyttas dit för att skapa arbetstillfällen och generera ökad lokal efterfrågan på varor och tjänster.

De efterfrågar också att större fokus läggs på utvärdering och datainsamling för att underlätta forskning kring vilka åtgärder som faktiskt ger resultat.

TT: Är det inte bättre att bara satsa på att göra de utsatta områdena mindre utsatta i stället för att hjälpa de boende där att flytta därifrån?

Jag tror att en mix är bra. Vi behöver göra något på längre sikt, men resultaten kommer inte att synas snabbt. Vi behöver också göra något på kortare sikt, och då måste vi ha den här typen av åtgärder, säger Hans Grönqvist.

Albin Lindström/TT

I seminariet medverkar:

Hans Grönqvist, professor i nationalekonomi vid Linnéuniversitetet

Susan Niknami, forskare i nationalekonomi vid Institutet för social forskning vid Stockholms universitet

Torsten Santavirta, är forskare i nationalekonomi vid Institutet för bostads- och urbanforskning vid Uppsala universitet

Therese Skoglund Shekarabi, polis Järvaområdet

Martin Fors,  fastighetchef Einar Matsson

Johannna Sturesson, MKB

Emelie Lekebjer, moderator

Arrangör: SNS. Från 14/6.