Turkiet har bekräftat offensiven mot den kurdiska milisen som visat sig mycket effektiv i kampen mot terroristorganisationen IS . Det skedde i ett telefonsamtal mellan Tysklands förbundskansler Angela Merkel och den turkiske premiärministern Davutoğlu som sade att offensiven fortsätter bomba.

Både USA och Frankrike har uppmanat Turkiet att avsluta striderna mot de syriska kurderna, men Turkiet vägrar alltså.

Rädsla för fler flyktingar

I sitt telefonsamtal med Merkel varnade turkiske premiärministern för att syrisk-kurdiska milisen YPG:s framgångar längs den syrisk-turkiska gränsen kan leda till en ny flyktingström med hundratusentals människor som även kommer att nå EU.

Turkiet spelar alltså på EU:s och västs rädsla för fler flyktingar. Redan nu förhandlar EU med Turkiet om att stoppa flyktingströmmen – och unionen har ett klart underläge i dessa samtal.

Turkiet har en nyckelställning nu – och frågan är hur mycket EU kan göra om man vill stoppa Turkiets angrep mot de syriska kurderna.

Hot mot enhet

Rapporter på söndagen talade om andra dagen i rad med turkiska angrepp mot norra Syrien. Och enligt premiärministern ska de alltså fortsätta.

Turkiet ser de kurdiska styrkorna i söder som ett hot mot Turkiets enhet.

Det är det ledande partiet i kurdiska Syrien, PYD – lierat med den turkisk-kurdiska separatistpartiet PKK – som är aktivt i sydöstra Turkiet. Partiets väpnade armé heter YPG, Folkens säkerhetsenheter.

Nya attacker

PKK klassas som en terroristorganisation av både EU och Turkiet. Dess broderparti i Syrien har däremot goda relationer med västmakterna på grund av sin kamp mot IS.

Turkiet inledde redan sommaren 2015 nya omfattande attacker mot turkiska PKK – syriska YPG:s allierade – som alltså kräver ökat självstyre i de turkiska kurdiska områdena.

Turkiet bekämpar även IS – men det är ett parallellt krig som förs mot IS och mot kurderna. Turkiet anses av kritiker ha låtit IS-attackerna utgöra en förevändning för attackerna mot PKK. USA har flera gånger manat Turkiet att vara mer aktivt mot IS.

Orsaken till Turkiets attacker i Syrien är alltså att man fruktar att de syriska kurderna kan bli så starka att de bildar en egen kurdisk stat på gränsen till Turkiet.

De syrisk-kurdiska styrkorna, YPG, har erövrat en rad tidigare syriska byar på gränsen till Turkiet.

Stöd från Ryssland

För att visa hur komplicerat läget är, ska det sägas att de kurdiska framgångarna i norra Syrien har uppnåtts genom understöd av ryskt bombflyg, som ju är aktivt sedan i höstas.

Turkiets fruktan för framgångarna kan kanske också förklaras med Rysslands militära aktiviteter så nära den turkiska gränsen.

Den turkiske premiärministern har talat om att de kurdiska styrkorna i Syrien på sistone även uppträtt aggressivt mot Turkiet.

YPG:s framgångar skulle även stärka dess allierade i Turkiet, PKK, gentemot Turkiet och vara en allvarlig prestigeförlust för Turkiets allt mer auktoritära president Recep Tayyip Erdoğan, som anses ha inlett offensiven mot kurderna i somras också av valtaktiska skäl.

Rebeller pressas tillbaka

Redan nu pågår en hård strid i den aktuella provinsen Aleppo i nordvästra Syrien. Halva provinshuvudstaden Aleppo hålls av al-Assads regeringsstyrkor, den andra hälften av syriska rebeller.

Kampen är hård och rebellstyrkorna ser ut att pressas tillbaka av rysk-syriska styrkor: Ryssland är ju allierat med al-Assad.

Turkiets statliga nyhetsbyrå Anadolu uppgav att Turkiet i de nya striderna med syriska kurder besköt kurdiska ställningar i staden Azaz, som ligger nära den turkiska gränsen.

Enligt Turkiet var detta ett svar på inkommande kurdisk beskjutning.

Skräck

Turkiet fruktar även att YPG:s styrkor ska gå över floden Eufrat längre österut. Det skulle betyda att YPG ytterligare närmar sig turkiskt område – och särskilt de turkiska kurdernas område.

Tanken på en sammanhängande kurdisk statsbildning utöver de nuvarande gränserna är en skräck för dem som styr Turkiet i dag. 

Turkiet har dessutom sedan länge krävt att man inne på syriskt område upprättar säkerhetszoner för syriska flyktingläger, som Turkiet erbjuder sig att bygga.

Detta komplicerar läget allt mer – särskilt som Syrien ser detta som en del av den lösning på flyktingfrågan som man håller på att förhandla fram med EU – och där Turkiet kan ha ett klart övertag.

Brott mot suveränitet

Problemet är hur dessa zoner ska försvaras militärt. De ligger inne på syriskt område men den sittande regimen – som Ryssland och Iran understödjer – accepterar inte detta utan ser det som ett brott mot Syriens suveränitet.

Om västliga styrkor – inklusive Turkiet – skulle försvara dessa flyktingläger – Turkiet lovar att det ska bli ”städer” – kan det komma till strider mellan dessa makters styrkor och de ryska och syriska. Rentav skulle iranska styrkor också kunna blandas in eftersom de skulle ses som ett angrepp på al-Assads suveränitet.