Det var långt fler representanter för brasilianska medier på plats när Brasiliens president besökte Sverige under måndagen. President Dilma Rousseffs agenda var inställd på att skapa nya kontakter, men bland journalisterna som berörs av politiken i det gigantiska landet var det svårt att bortse från läget på andra sidan Atlanten.
Luana Karen jobbar för tv-bolaget NBR, brasiliansk public service med totalfokus på politik, och hon tror Dilma Rousseff får sitta kvar. Trots den turbulens som råder i landet med korruptionsskandaler, demonstrationer och krav på att presidenten ska ställas inför riksrätt.
– Arbetarpartiets koalitionspartner PMDB tjänar enbart på att presidenten avsätts via riksrätt för då går makten automatiskt över till dem. Men det har precis uppdagats att en schweizisk bank har fryst fem miljoner dollar som partiets starke man Eduardo Cunha , kongressens talman, gömt undan. Blir det däremot nyval är det troligast att oppositionspartiet PSDB vinner eftersom de har flera starka kandidater till presidentposten, förklarar Karen för SVT Nyheter.
Låg kritik mot Dilma
Korruptionsanklagelser riktas nämligen inte bara mot presidenten utan mot representanter från alla stora partier. Men tonen mot president Dilma Rousseff var hård redan innan hon blev den tidigare presidenten Luiz Ignácio ”Lula” da Silvas efterträdare. Han sågs som en landsfader, medan Dilma kritiserats för att vara allt från inkompetent till att ha fula tänder och vara lesbisk.
– Men under valkampanjen i fjol blev det tydligt att det inte bara handlar om Dilma utan om en fientlig och förminskande ton mot kvinnliga politiker. Högerkandidaten Aécio Neves kallade både Dilma och vänsterkandidaten Luciana Genro för ”lätta”. Ett luddigt begrepp som kan användas för att kalla någon korkad, omedveten om vad man säger och nästintill prostituerad, berättar Bartira Fortes.
Hon arbetar som korrespondent för den angolanska tv-kanalen Zimbo och den brasilianska tv-kanalen Records nyhetswebb. I hennes mening har tröskeln i den brasilianska mediadebatten hårdnat de senaste åren. Bland annat finns det mediebyråer som specialiserar sig på att plocka upp olyckliga formuleringar och göra fåniga musikvideos av dem.
Ett exempel är när presidenten nyligen jämförde vattenkraft med vindkraft och kom fram till att man ännu inte uppfunnit ett sätt att ”lagra vind”. Det dröjde inte länge innan internet svämmade över av videos med potpurrin av privatpersoner som visade hur man kan lägga vindar på lager, ”remixer” till brasilianska funkbeats och karikatyrer.
Snart dags för nästa sportfest
OS i Rio de Janeiro är 10 månader bort och den turbulens som råder i landet förtar fokus från förberedelserna. Även om de, liksom det var inför fotbolls-VM, är försenade. Vissa av flygplatserna som skulle varit färdigbyggda inför VM är fortfarande under ombyggnad. Men Eleonora Gosman som är den argentinska dagstidningen Claríns korrespondent i Brasilien sedan 20 år tillbaka tror inte att nationen skulle må bättre av varken riksrätt eller nyval.
– Det vi ser hända i Brasilien idag är otroligt sorgligt. Från att ha vuxit sig till det ekonomiskt starkaste landet i Sydamerika under president Lula till att ha människor som hävdar att det vore bättre om vi återgick till att leva under en diktatur, säger Gosman som själv minns diktaturerna som härjade över hela Latinamerika.
”Brasilien började lämna slaveriet bakom sig”
Hon menar att det är den gamla medelklassen och överklassen i Brasilien som driver på hatet mot presidenten. Det grundar sig i att Arbetarpartiet främst gjort livet bättre för de allra fattigaste i Brasilien. Över 40 miljoner personer har lyfts upp och över fattigdomsstrecket.
– Vi har bevittnat en kulturell revolution. Brasilianare som tidigare aldrig ens kunnat drömma om att lämna sin hemstad kunde plötsligt resa. Överallt kunde man höra den brasilianska portugisiskan klinga: Argentina, Chile, USA och mer exotiska destinationer såsom Turkiet. Lula fick folket att sluta vara undergivna. Äntligen kunde Brasilien börja lämna slaveriet bakom sig, menar Clarínkorren.
Men å andra sidan har det övre skiktet i Brasilien förlorat mark, Bartira Fortes fyller i med en spaning hon hört mer än en gång.
– Den gamla medelklassen säger att klientelet på flygplatserna ser ut som att de hör hemma på busstationer nu för tiden. Därför hatar man Dilma, för hon har tagit ifrån dem deras fredade zoner och öppnat upp dem för vanligt folk, spånar Fortes.
Vem vill ta över kaos?
Men med ett land i stadig recession och politiker ur alla läger med fingrarna i kakburken tror ändå journalisterna vi möter under dagen att presidenten i slutändan får sitta kvar vid makten.
– Att ta över en ekonomi i spillror vore i detta läge politiskt självmord och skulle i bästa fall leda till att man förlorade makten i nästa val, 2018, tippar Gosman.
När bussen slutligen rullar in på Stockholms central landar samtalet i att teknologisk överföring kan öppna upp nya marknader för den Sydamerikanska jätten, men vem ska lära det brasilianska folket att hålla god ton i denna högteknologiskt uppkopplade värld? Att sprida kunskap är guld värt. Däremot bör det fria men vördnadsfulla tonläget råda.