Foto: TT / SVT

”Tror inte Erdoğan får majoritet den här gången heller”

Uppdaterad
Publicerad

Den turkiske presidenten Recep Tayyip Erdoğans vill ha mer makt och möjligheten att styra Turkiet på obestämd tid. Men det senaste valet blev en mardröm för regeringspartiet AKP, som inte fick den majoritet presidenten önskade – därför väntar nu ett turkiskt nyval på söndag.

– Jag tror inte att Erdoğan kommer att få någon majoritet den här gången heller, säger väljaren Alper Dincer som SVT Nyheter möter i Istanbul.

Turkiets president anklagas för att bli allt mer diktatorisk. En av anledningarna är Erdoğans planer på att ändra grundlagen för att ge presidentämbetet ökad makt. På så sätt vill Erdoğan fortsätta styra Turkiet – helst ända fram till 2023 då Turkiet firar hundraårsjubileum.

Men valet i juni blev en mardröm för Erdoğan. Regeringspartiet AKP backade kraftigt, pro-kurdiska HDP lyckades för första gången få mandat i parlamentet – och AKP förlorade den majoritet man haft sedan 2007. Därefter har läget varit kaotisk.

Anklagas för att blockera en koalition

Erdoğan har uppmanat till politiskt samarbete men anklagas samtidigt för att blockera en koalitionsregering. Oppositionsledaren Kemal Kılıçdaroğlu, som leder kemalistpartiet CHP (läs mer i faktaruta nedan), menar att premiärminister Davutoğlu försökt rädda landet genom att upprätta en koalition – något som presidenten inte tillåter.

– Framtiden känns osäker. Om inte Erdoğan får det resultat han vill ha tror jag han kommer tvinga fram ett tredje val. Då kanske han lyckas, säger 34-årige Alper Dincer.

Han är själv turk men säger att han kommer att rösta på HDP.

– De står upp för de svagas rättigheter, för frihet, säger Dincer.

Rezzan Rikma, 27, vill inte avslöja vad hon kommer att rösta på men säger att valet är onödigt.

– Vi har ett resultat och det kommer inte att ändras. Den här gången måste partierna bilda en koalition, säger hon till SVT Nyheter.

Oroligt sedan början av sommaren

Sedan valet i juni har både retoriken – och våldet – trappats upp i Turkiet. Den 10:e augusti skakades Turkiet av flera attentat. I sydöst dödades fyra poliser i en explosion och en soldat dödades när en militärhelikopter besköts.

I Istanbul sprängdes en bilbomb vid en polisstation, en dog och tio skadades. Det amerikanska konsulatet i Istanbul besköts men ingen skadades i den attacken.

Den 10:e oktober drabbades Turkiet av det värsta terrordådet landet upplevt i modern tid. Runt 100 människor dödades och 250 skadades i två explosioner vid en fredsdemonstration i Ankara.

Många sörjande anklagar Erdoğan för våldet samtidigt som den turkiska regeringen menar att attentatet skulle underminera regeringspartiet AKP:s ställning.

Turkiet pekar ut terrorgruppen Islamiska staten, IS, som skyldiga och ett femtiotal utländska medborgare har gripits misstänkta för delaktighet i terrordådet – och det är en tydlig taktik av Erdoğan; att visa att han och AKP för en hård ”kamp mot terrorn”.

I september samlades över 100.000 människor i Istanbul för att visa sitt stöd för den turkiska statens krig mot PKK. Manifestationens huvudtalare var Erdoğan, som anklagar HDP för att ha nära kopplingar till PKK.

Vill skrämma bort HDP-röster

Presidenten hoppas på så sätt kunna skrämma etniska turkar från att rösta på HDP och därmed skaffa sig den majoritet han behöver i valet den 1 november.

Men det är osäkert om presidenten kommer att lyckas.

– Attentaten som drabbat oss var inte helt oväntade. På ett sätt har Turkiet förtjänat det eftersom vi stöttat IS. Det borde få effekt i det här valet, säger Alper Dincer

Detta är kemalismen

CHP (Republikanska folkpartiet) grundades 1923 av Kemal Atatürk, som också grundlade det moderna Turkiet samma år. Partiet skulle vara icke-religiöst och betona att Turkiet var en enhetsstat.

Det betydde att till exempel kurderna inte betraktades som ett eget folkslag. Det var det statsbärande partiet i Atatürks enpartistat. Det satt som ständigt regeringsparti ända till 1950.

I dag är CHP med i Progressiva alliansen, en internationell partisammanslutning, där även de svenska socialdemokraterna är medlemmar.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.