Båda nederlagen var väntade, eftersom Sverigedemokraterna valt att stödja Alliansens förslag. Frågan är vad det kommer att innebära för regeringens arbete.

En majoritet i socialutskottet röstade för att regeringen inte ska återkomma med ett förslag om att ändra i lagen om vårdvalsystem i primärvården.

Sedan 2009 måste landstingen kunna erbjuda ett så kallat vårdval – i praktiken betyder det att man måste tillåta till exempel privatägda vårdcentraler. I grund och botten handlar det både om valmöjligheter för patienterna men också om möjligheten för privata företag att göra vinster i välfärden.

Stark kritik från lagrådet

Redan i höstas försökte regeringen upphäva tvånget för landstingen att släppa in privata aktörer, men då fick man dra tillbaka sitt förslag till lagändring efter stark kritik från lagrådet. Idag röstade alltså en majoritet i utskottet för att regeringen inte ska återkomma till riksdagen med ett nytt förslag.

– Vi vill ha kvar vårdvalssystemet i hela Sverige. Vi anser att det är viktigt för patienterna att kunna välja vilken vård de vill ha och av vem, men också att kunna välja bot de man inte är nöjd med, säger Per Ramhorn (SD) som är vice gruppledare och ledamot i socialutskottet.

Utredning tas upp igen

Det blev inte dagens enda motgång. Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) stoppade nyligen en utredning tillsatt av alliansen av Arbetsförmedlingens framtid. I dag röstade en majoritet i arbetsmarknadsutskottet för att den utredningen ska tas upp igen, senast den 15 april.

– Alliansregeringen tillsatte en översyn för att vända på alla stenar så att matchningen fungerar bättre. Den utredningen har regeringen nu stoppat efter halvtid och kastat i papperskrogen. Den vill vi att de återupptar, säger Elisabeth Svantesson (M), numera vice ordförande i arbetsmarknadsutskottet.

Men behöver regeringen följa detta?

– Regeringen bör ju följa riksdagens beslut.

Liknande situationer väntar

Regeringen väntas under våren hamna i liknande situationer,  bland annat väntas en majoritet rösta för betyg från årskurs fyra.

Frågan är vilken effekt dessa beslut får, det handlar oftast om så kallade tillkännagivanden. Och regeringen har i så fall möjlighet att dra ut på behandlingen under lång tid. Till exempel finns tillkännagivanden som blivit liggande i mer än tolv år.

Socialdemokraternas gruppledare i riksdagen Tomas Eneroth menar att utskottens beslut inte är så viktiga som oppositionen säger.

– Min uppfattning är att de här tillkännagivandena inte kommer ha den betydelse som en del i oppositionen verkar tro, säger Tomas Eneroth (S).

Men vilken betydelse kan de ha då?

– Det är naturligtvis en viljeyttring från riksdagens sida. Men i de här fallen så blir det också mindre seriöst. Elisabeth Svantesson var nyligen ansvarig för Arbetsförmedlingen och ställer nu krav på att man ska utreda hennes misstag.

Måste inte regeringen göra som riksdagen säger?

– Regeringen har att ta ställning till de tillkännagivanden som finns naturligtvis. Men det är också så att regeringen har en skyldighet att agera och lägga förslag och sedan ska riksdagen reagera på dessa. I det andra tillkännagivandet är det ju så att riksdagen säger vad regeringen inte ska göra i framtiden, och det är udda, säger Tomas Eneroth.

Udda eller inte, besluten ger ändå en tydlig markering om vad majoriteten i riksdagen tycker om olika förslag från regeringen.