Ukrainsk sodat nära Slovjansk. Ukraina har skickat specialstyrkor till orten där flera byggnader ockuperas av pro-ryska grupper. Foto: TT

Ultimatum för att lägga ner vapen

Uppdaterad
Publicerad

Ukrainas regering sätter in armén mot de proryska separatisterna som ockuperar myndighetsbyggnader i flera städer. Regeringen talar nu också om att beväpna civilister. Samtidigt lovar presidenten amnesti för separatister som ger upp senast måndag morgon.

Ukrainas tillförordnade president har bestämt sig för en ”fullskalig anti-terroroperation” i östra Ukraina – där landets väpnade styrkorna ska delta. Beskedet kom i ett tv-sänt tal från parlamentet. I talet sa Turtjynov att  regeringen i Kiev inte skulle tillåta ”en upprepning av vad som hände i Krim”. 

Turtjynov sa att Ryssland förde ett krig mot Ukraina genom att sprida oro i landets östra Ukraina. I talet sa han att dock att alla separatister som inte skjuter mot polisen och som lägger ner sina vapen senast i morgon inte kommer att åtalas. Tidsfristen är satt till kl 9:00 lokal tid (8:00 svensk tid).

Krimkonflikten

”Västs ansvar”

President Turtjynov säger att regeringen är beredd att överväga möjligheten att ge ett större självbestämmande åt Ukrainas regioner. 

Ryssland kallar enligt Reuters Ukrainas beslut att sätta in armén för ”olagligt” och vill att krisen i Ukraina snarast ska upp på dagordningen för FN:s säkerhetsråd.  I uttalandet som kommer från ryska utrikesministeriet läggs ansvaret för att undvika ett inbördes krig på väst.

”Risk för civila dödsoffer”

SVT:s utsända i Ukraina menar att beskedet om ett ingripande inte är en överraskning.

– Kievregeringen måste för eller senare ingripa för att säkerställa sin trovärdighet och myndighet över de östra regionerna, säger Claes JB Löfgren.

Problemet är att byggnaderna är ockuperade av en blandning av vanliga civila, gamla militärveteraner och – eventuellt också – militärt utbildade personer som, åtminstone enligt den ukrainska regeringen, skickats hit av den ryska regimen.

– Skulle tungt utrustad ukrainsk trupp gå in är risken för civila förluster mycket stor och det räcker med några få civila dödsoffer för att den ukrainska regeringen framstår i samma kalla ljus som Janukovytys beryktade inrikestrupper, Berkut, när de sköt ihjäl civila på Majdantorget i Kiev i slutet av februari.

Kallas terrorister

De proryska separatisterna – kamoflagueklädda och beväpnade med automatkarbiner – har fortsatt att erövra strategiska byggnader i östra Ukraina. På söndagsmorgonen kom svaret som inrikesminister Arsen Avakov varnat för i Facebookuppdateringar: Ukrainas regering sätter hårt mot hårt mot ”terroristerna”.

Minst två människor dödades och nio skadades i samband med anti-terroroperationen, som Avakov beskrev den. Enheter från den ukrainska säkerhetstjänsten SBU slog till mot separatisterna som ockuperar polisstationen i Slovjansk sedan i lördags, men lyckades inte återta byggnaden. Regeringen uppger att stridande från båda sidor dödats, bland dem en SBU-officer. 

Viittnen berättar för nyhetsbyrån RIA att en civilperson dödats och två skadats. Regeringen anklagade separatisterna för att använda mänskliga sköldar.

Strider ska också ha utbrutit på motorvägen mellan Slovjansk och regionhuvudstaden Donetsk, där en person uppges dödad och fyra skadade.

Civila kan kallas in

Inrikesminister Arsen Avakov skrev på Facebook under söndagskvällen att regeringen är redo att kalla in över 12.000 civilister – patrioter – från hela Ukraina till en ny insatsstyrka, och utrusta dem med vapen, kläder och professionella befälhavare.

Separatisterna kräver en folkomröstning den 11 maj om att tillhöra Ryssland, och oroar sig för att ryskan i framtiden inte ska accepteras i kontakt med myndigheterna.

Många bävar också för att den redan hårt ansatta ekonomin ska förvärras ytterligare om Ukraina klipper banden till den stora plånboken i öst – Ryssland.

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Krimkonflikten

Mer i ämnet