Foto: TT

USA håller sig borta från flyktingkrisen

Uppdaterad
Publicerad

En rad stater i Europa och Mellanöstern upplever nu en dramatisk flyktingkris. Men ett land håller sig utanför och tar inget ansvar för dessa människor: Supermakten USA.

Bilderna av flyktingarnas lidande har nått USA – men president Barack Obama har hittills nästan inte gjort någonting.

Obamas talesman i Vita huset, Josh Earnest, svarade så här när man frågade varför USA inte hjälper till att lösa flyktingkatastrofen.

#flykt

– Européerna har säkert tillräckligt med resurser för att sköta det här problemet.

Arrogant

Det kan ses som arrogant och känslolöst. Från utrikesministeriet har det kommit liknande tongångar. Svaret där är att USA:s prioritet inte är att rädda flyktingar utan att stabilisera Syrien.

Det är lätt att säga så när hälften av landets befolkning är på flykt, antingen inom landet eller utomlands. Däremot har de amerikanska hjälpsändningarna av livsförnödenheter till området varit omfattande.

Skrämmande

Men det går inte längre att hjälpa dessa människor på platsen.

Det finns ingen vision i dag av att läget i till exempel Syrien ska lugna ner sig. Och nu har dessa flyktingar också börjat komma till Västeuropa. Grannländer som Turkiet och det lilla Libanon har tagit emot miljontals flyktingar redan.

Siffrorna för USA:s flyktingmottagande är skrämmande små: Sedan inbördeskriget började 2011 har man tagit emot 1.500 flyktingar från Syrien. Under 2015 har man de fyra senaste månaderna gjort ett kliv framåt och tagit emot 700 sedan i april!

På sistone har dock USA uttalat ett löfte om att ta emot mellan 5.000 och 8.000 flyktingar. Det visar fortfarande hur lågt frågan ligger på USA:s prioriteringslista.

Samtidigt räknar Tyskland med att det i år kan komma 800.000 flyktingar dit.

Vitalt intresse

Än så länge har européerna inte någon större utsträckning anklagat USA från att smita undan sitt ansvar som den supermakt man anser sig vara. Ja, ansvaret går längre än så: Det var USA:s krig mot Irak 2003 som bildade en sorts upptakt till det kaos som uppstått i regionen.

Det är också USA som – i sin egenskap av supermakt – har ett vitalt intresse för regionen. Det som sker nu sker i ett område som USA prioriterar politiskt – men man tar nästan inte emot flyktingar.

”Släpp in 70.000”

I samband med de krig och krigshandlingar som USA i regel lett i regionen har behovet av en ”transatlantisk solidaritet” hela tiden frambesvärjts, alltså att väst håller ihop. Men än så länge har inte dessa solidaritetskrav uttalats offentligen av europeiska politiker i flyktingfrågan.

Hjälporganisationen Oxfam America tillhör dem som kritiserar Obamas administration.

– Människor som hör till de svagaste i världen nekas det skydd de behöver, säger Noah Gottschalk vid Oxfam America till brittiska The Guardian.

Shannon Scribner, också vid Oxfam America säger till tidningen att USA bör ta emot 70.000 syrier.

Sålt en smörgås

Det som bland annat sätter käppar i hjulen rent byråkratiskt är den antiterrorkontroll som bedrivs i regi av Ministeriet för inre säkerhet, Department of Homeland Security.

Scribner menar att det finns personer som vägrats inträde i USA därför att de sålt en smörgås till en rebell från fel sida.

En annan hjälporganisation, International Rescue Committee, IRC, har uppmanat USA att ta emot 65.000 flyktingar.

Fem gånger fler

Det finns också krafter i den amerikanska senaten som oroas av USA:s ovilja att hjälpa till med flyktingarna. Hjälporganisationer har tillsammans med 14 senatorer uppmanat USA:s regering att ta emot tusentalsar flyktingar fram till 2016.

Senatorerna rekommenderade USA att ta in fem gånger fler flyktingar än de 1.500 man hittills tagit emot. Fast USA:s ledning själv anser sig vara i framkant när det gäller humanitär hjälp har ingenting hänt när det gäller till exempel syriska flyktingar, säger de.

De jämför till och med denna kris med misslyckandet att hjälpa judiska flyktingar ut ur det nazistiska Tyskland.

Senatorerna kräver också att USA ska ge mer pengar till FN:s World Food Programme. Som läget är nu har man för hjälpen i Syrien och Libanon bara pengar som räcker för september.

Men bland republikanerna finns det helt andra tankar. Där finns en grupp som menar att många flyktingar från Syrien skulle kunna innebära ho t mot den nationella säkerheten.

”USA har kapaciteten”

Enligt The Guardian säger en talesman för USA:s utrikesdepartement att man dock är ”särskilt medveten om de syriska flyktingarnas behov”. Man undersöker möjligheter att öka insläppet av syrier.

Anna Greene vid hjälporganisationen IRC menar att USA har kapaciteten att göra detta.

– Vi vet hur man gör det i USA.

Obama själv har sagt ovanligt lite om flyktingkrisen medan han talat mycket om kriget mot terroristorganisationen Islamiska staten, IS. Talesmannen Josh Earnest sade häromdagen att det inte pågår några ändringar i den amerikanska policyn.

Kritik mot arabiska oljestater

I ett debattinlägg i New York Times i söndags går den kanadafödde Michael Ignatieff också till angrepp mot Obamas syriska flyktingpolitik. Han är nu professor vid Harvard Kennedy School.

Han säger att USA låtsas att flyktingproblemet är ett europeiskt problem. Samtidigt som han kritiserar USA går han också till hårt angrepp mot de arabiska oljestaterna.

– Många av dem har skickat vapen in i Syrien under åratal. Men vad har de gjort för att ge nya bostäder åt de fyra miljoner som försöker fly? Ingenting.

Bör skämmas

Han anser att om det är någon part i denna katastrof som bör skämmas, så är det de oljerika staterna runt Persiska viken.

Han menar att även Kanada, Australien och Brasilien bör ta sitt ansvar och ta emot flyktingar från Syrien.

På måndagen sade  Brasiliens president Dilma Rousseff att Brasilien är villigt att ta emot syriska flyktingar ”med öppna armar”. Venezuela har talat om mottagande av 20.000 flyktingar och Chile förbereder också ett mottagande. Australien vill ta emot 12.000, speciellt från ”förtryckta minoriteter”, vilket betyder kristna, inte muslimer.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

#flykt

Mer i ämnet