Rasfördomar kan avgöra USA-valet
Test visar ökade klyftor Rasmotsättningarna mellan svarta och vita har ökat de senaste fyra åren. Och rasfördomar kan påverka Obamas valresultat negativt årets val.
Publicerad – Uppdaterad
Det är den amerikanska nyhetsbyrån Associated Press (AP) som låtit tre universitet utföra studien och den jämförs med en studie med motsvarande siffror frånår 2008 - det år då Barack Obama valdes.
Undersökningen består av två delar. Dels frågar man öppet om relationerna till svarta. Dels ställer man frågor som visar på dolda fördomar, som inte kommer fram i de direkta frågorna.
Ökade motsättningar
Resultatet är att det finns en rad dolda fördomar som inte kommer fram när de utfrågade ger mera politiskt korrekta svar på de direkta frågorna.
De vitas negativa attityd till svarta har ökat från 48 till 51 procentenheter om man ser till de direkta svaren. I svaren där dolda attityder avslöjas är ökningen större: Ffrån 49 till 56 procentenheter.
Kan avgöra presidentvalet
Enligt mätningen kan Obama förlora 6 procentenheter i presidentvalet på grund av rasfördomar. Samtidigt vinner han 3 procentenheter på positiva bedömningar av hans ras. Men det blir ett minus på tre procentenheter.
Eftersom valet väntas bli oerhört jämnt kan alltså rasfrågan avgöra vem som blir president i USA.
Det finns en klar skillnad i rasfördomar när det gäller de politiska partierna - åtminstone när det gäller vad de säger öppet. Då visar sig 79 procent av republikanerna negativa medan siffran för demokrater bara är 32 procent.
Negativt om Hispanics
Men om man beaktar den andra frågan: Vad döljs bakom det politiska korrekta svaret blir läget lite annorlunda. Då yttrar sig hela 55 procent av demokraterna negativt om svarta, medan den republikanska siffran är 64. TIllfrågade som kallar sig oberoende har siffran 49.
En majoritet av amerikanerna uttalade sig också negativt om dem som har rötter i latinamerika (Latinos eller Hispanics). I en AP-undersökning från 2011 var 52 procent negativa, den siffran ökade för 2012 till 57 procent.
Forskarna bakom undersökningen säger att de inte är förvånade över de försämrade siffrorna. De menar att det bland annat handlar om de ökade politiska motsättningarna i stort i det amerikanska samhället.
Den statistiska felmarginalen på denna undersökning är plus minus fyra procent.
Besvikelse
I söndagens New York Times finns en essä av professor Fredrick C. Harris, The Price of a Black President, som närmast andas besvikelse över att Barack inte ägnat någon tid åt svarta frågor - och att klyftorna mellan vita och svarta består.