Scanpix
Foto: Scanpix

Kärvt för demokraterna till 2022 – minst

Nya gränser för representanthusets valdistrikt påverkar

Washington: Det kan dröja ända till 2022 innan demokraterna har en chans att vinna majoriteten representanthuset, den ena av den folkvalda kongressens båda kamrar. Det betyder att även om president Obama skulle vinna årets val, skulle han få problem att få igenom sina förslag.

Publicerad – Uppdaterad

Artikeltexten fortsätter längre ner Hoppa till artikeltexten
Bo Inge Andersson
Bo Inge Andersson Foto: Knut Koivisto/SVT

Följderna för det politiska livet i USA kan bli förödande, Vem som än vinner presidentvalet kommer troligen att sitta med en splittrad kongress, där republikanerna väntas vinna representanthuset och demokraterna senaten.

Det kommande representanthuset blir då ett av de mest polariserade någonsin i modern historia, vilket kommer att påverka det politiska klimatet.

Mest improduktiv
Efter kongressvalet 2010, då demokraterna förlorade stort, har republikanerna en säker majoritet i representanthuset (som har 435 ledamöter). I senaten har däremot demokraterna en liten majoritet. (Representanthuset väljs om vartannat år, en tredjedel av senaten väljs om vartannat år.)

Förlusten 2010 har gjort att Obama inte fått igenom en rad förslag. De har stoppats i representanthuset. Den sittande kongressen är en av de mest ”improduktiva” i modern historia, alltså en kongress som i stort sett inte åstadkommit något alls.

Bra val 2020
Det visar sig också i opinionsmätningarna som visar att bara femton (!) procent av väljarna har förtroende för kongressen.

Den ansedda Cook Political Report (som läses av alla insiders i Washington) har analyserat framtidens representanthus och det är en dyster läsning för demokraterna. Bara under förutsättning att de gör ett bra val år 2020 har de en chans att vinna tillbaka representanthuset, helt oberoende av vem som vinner presidentvalet.

(Cooks rapport är i princip en betalsajt; uppgifterna från Cooks har bland annat citerats i USA Today.)

Göra om valdistrikten
Det handlar om det som kallas ”redistricting”, dvs. att att göra om valdistrikten. Det görs vart tionde år på basis av en folkräkning.

”Redistricting” ska alltså se till att man tar hänsyn till befolkningsändringar i distrikten. Det är delstaterna som genomför dessa förändringar av gränserna för de olika valdistrikten.

Republikanerna vann en rad delstater år 2010 och har alltså haft makten att göra om valkretsarna så att man får områden med en säker republikansk majoritet. Valdistrikt görs om, ifall röstsiffrorna är mera jämna och en sittande republikan kan riskera att förlora.

Helt lagligt
Detta är en helt laglig procedur. Demokraterna gör precis samma där de har makten. Republikaner och demokrater försöker hela tiden bygga politiska bastioner där de kan sitta i orubbat bo.

Ett exempel på detta är ett distrikt i Pennsylvania, där distriktet år 2008 till 57 procent röstade på demokraterna och Obama. Nu har distriktet ritats om och motsvarande siffra skulle nu bara bli 47 procent.

Enligt Cook Political Report har allt fler valdistrikt genom detta blivit säkra för ett av partierna. I årets val är det bara 99 av 435 distrikt där det finns konkurrens. År 1998 var det 164 distrikt som var konkurrensutsatta.

Fler kvinnor och minoriteter
Republikanerna har idag 190 säkra distrikt, demokraterna 146. Om demokraterna skulle försöka vinna en majoritet i representanthuset skulle de behöva vinna över 70 procent av de 99 distrikt som är konkurrensutsatta, skriver Cook.

Med dessa siffror som grund kan Cook också förutspå att ett rekord slås i det nya representanthuset som ska börja arbeta 2013:

I demokraternas grupp kommer för första gången en majoritet av ledamöterna att vara kvinnor och representanter för minoriteterna. Siffrorna skulle bli ungefär 48 procent för gruppen kvinnor-moniriteter och 46 procent för vita män.

I den republikanska gruppen skulle däremot vita män ha ett stadigt övertag med 86 procent.