Obama eller Romney spelar ingen roll
”Blir både skattehöjningar och utgiftsminskningar” Obama eller Romney är inte det viktigaste för världsekonomin. -Ingen av dem har ännu redovisat en politik som är hållbar, säger Jesper Hansson, prognoschef på Konjunkturinstitutet.
Publicerad – Uppdaterad
I de amerikanska valdebatterna kan det verka som om de två amerikanska presidentkandidaterna står för helt olika ekonomisk politik. Men för världsekonomin har det kanske inte så stor betydelse vem som väljs.
Den nyvalde presidenten måste ändå hantera de växande amerikanska underskotten. Och det betyder både skattehöjningar och utgiftsminskningar, vad presidenten än heter. Med Mitt Romney lite mer utgiftsminskningar och med Barack Obama lite mer skattehöjningar.
Litet handlingsutrymme
–De förslag som Obama och Romney har fört fram hittills hänger inte ihop och går inte att genomföra. Och vad de än sagt före valet kommer båda två att tvingas att minska budgetunderskottet, med både utgiftsminskningar och inkomstökningar, säger Jesper Hansson.
Men ingen av dem kommer heller att våga strama åt så mycket att den amerikanska ekonomin går in i recession. Så frihetsgraderna för den nyvalde presidenten är inte särskilt stora.
Samtidigt finns det stort förtroende för de amerikanska statsfinanserna på finansmarknaderna, trots att den amerikanska statsskulden på drygt 100 procent av BNP är lika stor som flera av de värsta europeiska krisländerna. Så Obama och Romney kommer undan med att vara ekonomiskt otydliga i valrörelsen.
–Hade presidentkandidaterna i Frankrike till exempel slirat lika mycket hade det blivit himla stökigt på finansmarknaden, säger Hansson.
Kompromisser behövs
Den gällande budgeten innebär kraftiga skatteökningar och vissa bidragsminskningar. Och om partierna misslyckas med att komma överens innebär det en gigantisk åtstramning som, enligt de flesta bedömare, kommer att ta luften ur den amerikanska tillväxten och leda till krympande BNP-siffror. Och varken Obama eller Romney vill efter ett vunnet presidentval förknippas med en ny recession.
–Valet av president har kanske inte så stor effekt, rent ekonomiskt, för båda kandidaterna inser vilken otrolig åtstramning det skulle bli om man inte kommer fram till kompromisser. Och när man väl är vald sätter man sig ner vid förhandlingsbordet, säger Andreas Jonsson, analytiker på Nordea.
.jpg)
