Obamas tal ställer väljarna inför ett klart val. Vilket samhälle vill ni ha? Obama betonade i hög grad det vanliga slitsamma arbetet. Det som medelklass – och arbetarklass – dagligen utför trots kris och oro.

Mot detta ställde han miljardärerna som republikanerna vill sänka skatterna för på medelklassens bekostnad.

Det blir alltså så som demokraterna tänker driva sin valkampanj fram till valet om exakt två månader. Det kan bli en mycket ideologisk kampanj - och mycket hård.

Den amerikanska drömmen

Hans fru Michelle hade redan i sitt tal för två dagar sedan omformulerat begreppet ”Den amerikanska drömmen”.

Det handlade inte om den framgångsrike börsklipparen (som Romney) utan om den vanliga medelklassfamiljens trygghet att de skulle kunna ge sina barn ett bra liv – underförstått med hjälp av en del statliga regleringar.

Klasskampsaktigt

På den vägen fortsatte Obama. Det kan låta nästan klasskampsaktigt, men det finns en uppdämd ilska bland medelklassen för många förlorade år. Att de rika ska betala mer i skatt är ett krav som stöds av en stor majoritet i USA.

Redan på tisdagen hade ex-president Bill Clinton i ett tal förklarat att Obama åstadkommit något stort i USA under de senaste fyra åren. Men förklarat att krisen var så svår att det inte går att komma tillrätta med den på enbart fyra år.

Mindre entusiasm

Obama fortsatte på det spåret. Han erkände svårigheterna med att uppnå det som han lovat 2008. Men budskapet var: Grunden är lagd, ge oss mer tid så ska vi skapa en bättre framtid.

Obamas stora problem är att entusiasmen för honom inte längre är så stor som när han för fyra år sedan lovade hopp och förändring.

Löften

Men konkret lovade han inte mycket. Det fanns löften om en miljon nya jobb i den privata sektorn, om ökad energiutvinning som skulle ge jobb, om ökade resurser till utbildning för att förbereda för arbetsmarknaden, att fördubbla exporten och gynna småföretag. Även miljön fick sitt: Kampen mot koldioxidutsläppen ska fortsätta.

Han ägnade ett ovanligt stort utrymme åt utrikespolitik och nationell säkerhet (där Usama Bin Ladins död är ett trumfkort). Detta ställde han i kontrast med Romneys stora brist på ett utrikespolitiskt program.

Maktlös utan samarbete

Ett av hans andra problem är att vallöftet om att minska motsättningarna över partigränserna inte har förverkligats. Nu lovade han på nytt att samarbeta med Republikanerna.

Det är möjligt att han måste göra det om han vinner valet, eftersom opinionsmätningar visar att Republikanerna troligen behåller makten i representanthuset och kanske kan vinna också senaten. Då måste Obama samarbeta, annars blir han maktlös.

Vanliga människor

Obama återkom till hoppet men den här gången vände han på det: Han får hopp av att se hur vanliga människor inte har låtit sig nedslås av de svårigheter som drabbat dem under de gångna åren.

Obamas räddningsplanka för att försöka behålla entusiasmen var att knyta ihop de båda presidentperioderna – den gångna och den kommande. Hoppet och förändringen är fortfarande ledstjärnor, men för att uppnå något sådant krävs det mer tid än fyra år.

Detta var inte något av Obamas största tal. Ska man ranka talen under konventet kommer nog Bill Clinton etta och Michelle Obama tvåa - eller tvärtom, det är en smaksak.