Ekonomi och jobb, Irak och terrorism, oljepriser och energipolitik är de viktigaste frågorna för de amerikanska väljarna. Man kan kanske lägga till sjukvård, utbildning och behov av en ny politisk stil.

Ekonomin avgör valet
Men det är ekonomin som överskuggar allt annat. Den blir president som lyckas övertyga väljarna om att han har bästa receptet för krisen.

Tendensen under året har varit att Obama har större förtroende än McCain när det gäller att sköta ekonomin.

Vad som händer efter finanskrisen i mitten av september är svårt att säga. Men McCain hamnade på defensiven när han sade att grunden för USA:s ekonomi är god.

Bush=McCain?
Demokraternas strategi är att bunta ihop McCain och Bush (inte bara i ekonomin utan ifråga om i stort sett allt). De var båda för en rad avregleringar inom finansmarknaden.

McCain har slagit tillbaka, men kanske mest mot finansvärlden och talat om girighet och korruption. Tidigare har han kritiserat storfinansen.

80 procent missnöjda
Under 2008 80 procent eller mer varit missnöjda med utvecklingen i USA. Senaste gången majoriteten var nöjd var i början av 2004.

För att stimulera ekonomin talar Obama om skattesänkningar för arbetar- och medelklassen, direkt statligt stöd till olika projekt, främst inom energi- och miljöområdet.

McCains politik innebär även skattelättnader för dem som tjänar mest. Han vill sänka bolagsskatten och införa andra skattelindringar för liknande projekt.

Klassisk motsättning
Obama vill finansiera genom att dra tillbaka en del av Bushs skattesänkningar, McCain vill stimulera genom att permanenta skattelättnaderna. Det är klassiska motsättningar mellan partierna om statens roll.

Med tanke på USA:s ansträngda budgetläge är frågan om någon av kandidaterna kan hålla löftena.

Minskat våld bra för McCain
IRAK OCH TERRORISM: Fortfarande fråga nummer två. Den kan gynna McCain. Hans militära (hjälte)förflutna gör honom till en bättre överbefälhavare och internationell krishanterare, säger republikanerna. I dessa frågor har han sen länge bättre siffror än Obama.

Våldet i Irak har minskat. Bl a pga en truppförstärkning som McCain var för och Obama emot. Fler ser positivt på läget pga lägre döds- och våldssiffror. Om det fortsätter kan det gynna McCain.

Men en majoritet (58 proc) av väljarna anser fortfarande att kriget var ett misstag, men den siffran har gått ner sedan toppnoteringen 2003 (73 proc).

McCains hållning att inte ange en tidtabell för uttåget ur Irak ("vi kan stanna i hundra år") kan vara ett problem för honom och en tillgång för Obama. Fortfarande är krigströttheten stor.

Läget kan skifta snabbt
Alla är medvetna om att opinionsläget kan skifta snabbt om det blir ett nytt terrordåd. Troligen i McCains favör.

KLIMAT OCH ENERGI: Frågan är i kandidaternas valprogram sammankopplad med ekonomin (satsning på nya energikällor som ska ge fler jobb).

Också miljö- och klimatfrågor kommer in i bilden men enligt Gallup är det en (!) proc som oroas för miljön. För ett annat institut, Pew, ligger dock miljöfrågan på åttonde plats (59 proc).

45 kärnkraftverk
Obama vill satsa på direktstöd åt alternativa energikällor. McCain satsar på skattelättnader. McCain är positiv till kärnkraftsutveckling (45 kraftverk) med statligt stöd och oljeborrning vid kusterna.

Obama är inte mot till kärnkraft, men kräver ny säker teknik. Efter tidigare motstånd antyder han nu en kompromiss om borrningen.

McCain säger nej till statligt stöd åt etanolproduktion, Obama säger ja (och har fått stöd från etanolintressenter).

Felriktad politik?
Eftersom etanolet utvinns av majs (med följande höjning av livsmedelspriserna på världsmarknaden) gäller det att tilltala bönder i Mellanvästern, medan miljöfolk talar om en felriktad politik.

SJUKVÅRD: En allmän sjukvårdsförsäkring för alla har varit en central demokratisk fråga sen Bill Clinton blev president. Hillary Clinton var pådrivande i ett försök 1993 att genomföra detta, som slutade i ett politiskt fiasko.

46 miljoner utanför
Fortfarande är detta en av demokraternas viktigaste frågor. Obama har målet att genomföra en allmän försäkring till 2012. Idag står cirka 46 miljoner utan försäkring. (Republikanerna påpekar att nära hälften av dessa är småföretagare.)

McCain driver en frivilliglinje. Så många som möjligt ska med skatteavdrag teckna försäkringar.

McCain - men även Obama - tycks vilja ta en kamp med försäkringsbolag och vårdgivare. Ökad konkurrens och kontroll ska göra vård och försäkringar billigare och bättre.

Många frågetecken
Bådas förslag är omgivna av många frågtecken. En rapport från arbetsgivare och konservativa think-tanks menar att Obama inte har råd med sitt program. Han lovar samma förmåner som federalt anställda.

Det kostar 12 000 dollar om året. En billig variant för posten kostar 5 000. Men rapporten säger att det inte är den försäkringen Obamas väljare hoppas på.

Å andra sidan säger en rapport från University of Michigan att McCains program kan innebära att ytterligare 20 miljoner oförsäkrade läggs till dagens 46 miljoner.

NY POLITISK STIL: Under våren vann Obama poäng när han talade om förändring (change). Ett enormt behov av förändring finns efter Bush-åren.

Alla talar om förändring
Det var ungdomliga väljare som gav Obama segern i primärvalen genom kraven på förnyelse.

Men efter republikanska konventet talar även McCain om förändring. Han har gloria av att vara mer oberoende genom att ha gått emot sitt parti i en del frågor. Men har har egentligen tillhört etablissemanget i över 25 år. Valet av outsidern Palin gör att de tillsammans kan förnya stilen i Washington, menar han.

Mätningar visar att fler tror att Obama skulle ändra klimatet i Washington.

"KRISTNA FRÅGOR": 23 procent av väljarna är vita protestanter. Drygt hälften av dem anses tillhöra den kristna högern. En är Sarah Palin. Det betyder abortmotstånd, nej till samkönade äktenskap, morgonbön i skolan, att Bibelns utvecklingslära accepteras osv.

I en Gallupundersökning hamnar dessa dock moralfrågor långt ner på listan.

Är abortfrågan viktig?
Etik, moral, religiösa frågor är viktiga för 4 procent. Abort och homosexuella frågor har under 0,5 procent.

I en annan undersökning från Pew Institute hamnar dock abortfrågan på tionde med plats (39 procent).

Pew visar att fler i USA ogillar de kristnas inflytande på politiken. De senaste fyra åren märks det mest hos republikanerna. 44 proc ville ha dem borta från politiken 2004, nu är det 52 proc. Men 70 proc anser ändå att presidenten ska ha en stark tro.

Hispanics tolerantare
Till detta kommer 18 procent av väljarna som är hispanics (de med latinamerikanska rötter). De är katoliker och 40-45 procent kan räknas som kristen höger. Denna grupp är mer tolerant än den protestantiska högern. (2004 röstade 44 procent av hispanics på Bush.)

Den kristna högern som grupp är en stor och viktig väljargrupp. Inom gruppen spelar dessa frågor en stor roll. Även om frågan för amerikaner i gemen inte är viktigt, berör det en viktig del av väljarna.

UTBILDNING: Demokraterna vill göra utbildningen till en stor valfråga, där de menar att de fattiga (många svarta) drabbas av usel undervisning.

Olika samhällsyn
Mycket handlar om olika samhällssyn. McCain vill ge föräldrar rätt att välja skola. Han vill gynna skolcheckar (om lokala myndigheter säger ja) och rätt att välja privata skolor, av vilka många är kristna. Och föräldrar ska själva kunna låta undervisa sina barn i hemmet.

Obama lanserar ett program på 18 miljarder dollar för att uppmuntra undervisning före första skolåret. Lärarlönerna ska höjas i förhållande till elevernas prestationer. Obama säger nej till skolcheckar för privata skolor.

Bo Inge Andersson, utrikeskommentator, Rapport/SVT