Kommentar: Bo Inge Andersson Foto: SVT

Analys: Absurt franskt regionval förvandlas till viktigt valtest

Uppdaterad
Publicerad
Analys ·

Söndagens franska regionalval är en nästan absurd tillställning. Man väljer till en politisk församling, vars uppgifter än så länge är oklara, eftersom de beror på framtida reformer.

Det går alltså inte riktigt att förklara för väljarna varför de ska gå och rösta till dessa departementsråd. Departementen har dock viktiga uppgifter inom främst det sociala området – men valet sker alltså innan man vet exakt vilka befogenheter de valda har.

Intresset är därför dåligt bland väljarna – men Marine Le Pens högerpopulistiska parti har satsat allt för att få många röster. Socialisternas väljare är besvikna över att deras president François Hollande inte lyckas dra Frankrike ur krisen och väljer att inte rösta.

Val i Frankrike 2017

Andra omgången

I den första valomgången den 22 mars blev det borgerligt-konservativa UMP (Unionen för en folklig rörelse) största partigruppering med cirka 29 procent (inklusive allierade partier).

Enligt valsystemet är det – om ingen vinner 50 procent – de partier som fått 12,5 procent eller mer av rösterna som går vidare till en andra valomgång. (Se faktarutan nedan.)

Det var en besvikelse för Le Pen att ”bara” få 25,2 procent i första omgången. Opinionsmätningar gav henne runt 30 procent, vilket ansågs ge henne chansen att bli största parti. Men detta var ändå Le Pen-partiet Nationella Frontens bästa resultat någonsin.

Viktigt för karriärplaneringen

UMP leds idag av sin nyvalde ordförande, förre presidenten Nicolas Sarkozy.

Sarkozy hoppas på att bli UMP:s nästa presidentkandidat i valet 2017. Och för honom gäller det att visa att han kan driva partiet till framgång. Departementsvalen är ett viktigt led i hans privata karriärplanering.

För socialisterna handlar det mest om att inte förlora alltför mycket. I första omgången fick de 21,9 procent med alliierade partier. Med tanke på usla opinionssiffror för president Hollande är resultatet ändå i viss mån anmärkningsvärt.

Förödande

Men andra valomgången kan bli förödande för socialisterna. Av Frankrikes 101 departement har socialisterna behärskat 61. De kan förlora mellan 30 och 40 av dessa till de borgerliga.

Det ser nu ut som den som kan stoppa Le Pen är Nicolas Sarkozys parti UMP med sina allierade. UMP väntas dessutom få en del stödröster från vänsterväljare som till varje pris vill stoppa Le Pen.

Det är en paradoxal situation med tanke på hur illa omtyckt Sarkozy var när han ställde upp i presidentvalet mot François Hollande 2012.

Sarkozy har däremot sagt att hans UMP inte uppmanar sina väljare att stödja en socialistisk kandidat mot en Le Pen-kandidat.

Men som sagt: Ingen vet exakt vad dessa departementsråd riktigt ska göra. Det beslutas definitivt – hoppas man – under sommaren. Ett tag var det till och med tal om att avskaffa departementen helt.

Visar läget

Valet blir alltså om något helt annat än vilka som ska sitta i departementsråden: Det handlar om att visa hur de stora partierna ligger till inför presidentvalet 2017.

Man kan säga att det istället blir en folkomröstning om Le Pen. Och ett slags folkomröstning om Sarkozy. Plus att det kan ses som en förtroendeomröstning för de regerande socialisterna.

Ett hot att räkna med

Det är det sammanlagda valresultatet som blir intressant för Le Pen. Däremot väntas hon inte göra vinster som står i proportion till antalet röster. Så fungerar valsystemet.

Men detta val blir ändå ett sätt för henne att visa sin styrka och förankra sitt parti runt om i landet och att visa de traditionella partierna att hon är ett hot att räkna med.

Det franska valsystemet

Frankrike indelas i 101 departement, ett slags län. Valet gäller 4.108 platser i församlingar som kallas departementsråd. Ett departement är indelat i valdistrikt som kallas kantoner. Det finns 2.054 kantoner. Drygt 42 miljoner har rösträtt.

En nyhet är att kandidaterna enligt lag ställs upp parvis – en kvinna och en man ska företräda sitt parti på en listplats. Råden får alltså lika många kvinnor som män. Råden väljs på sex år. Storstäderna Paris och Lyon saknar departmentsråd och röstar inte. Samma gäller två departement utanför Frankrike.

Valet sker i två omgångar. Om ett parti i första omgången får 50 procent har partiet vunnit. Annars går de de partier som fått 12,5 procent eller mer i första omgången går vidare till den andra, som alltså hålls den 29 mars.

I den andra valomgången tillfaller mandaten det parti som fått flest röster.

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.

Val i Frankrike 2017

Mer i ämnet