Sedan 2012 har ungefär 300 personer rest från Sverige för att ansluta sig till våldsbejakande islamistiska grupperingar i Syrien och Irak. Den senaste siffran, som Säpo presenterade på onsdagen, är samma som angavs vid årsskiftet. Myndigheten betonar att den är ungefärlig.
– Vi säger inte att resorna har upphört helt, men vi ser en väldigt tydlig avmattning. Det gör att det totala antalet ligger kvar på liknande nivåer som under årsskiftet, säger Simon Bynert, pressekreterare på Säpo.
Förstagångsresenärerna var som flest under 2013–2014, därefter har antalet mer än halverats under 2015. Dessutom har antalet återvändare efter träning och/eller strid ökat sedan sommaren 2015. Exakt vilka siffror det rör sig om vill Säpo dock inte gå in på.
Sämre förhållanden
Enligt Säpo beror utvecklingen sannolikt på att förhållandena har försämrats i konfliktområdena, samt att det har blivit svårare att resa in i områden som kontrolleras av terrorgruppen Islamiska Staten (IS).
– Tidigare fanns det gränskontroller som var IS-kontrollerade och som gjorde att det var lättare att ta sig in i regionerna, säger Simon Bynert.
Terrorforskaren Magnus Ranstorp vid Försvarshögskolan håller med.
– Tidigare kontrollerade Isil (ett annat namn för IS) hela gränsområdet mellan Turkiet och Syrien. I dag vänds de som åker ned tillbaka direkt av gränsvakterna om de misstänks vilja ansluta sig till Isil. Sedan har den glamourösa bilden av hur det är att vara där nere avtagit efter förluster och avrättningar inom de egna leden, säger han.
Kan slå till här
Det är ännu oklart vilka konsekvenser det minskade resandet har för hotbilden mot Sverige och resten av Europa. Men enligt Säpo kan det innebära ökad terrorverksamhet utanför konfliktområdena i Syrien och Irak.
– Det är en mycket allvarlig säkerhetssituation med ett ökat terrorhot i Europa. Vi har fler individer som har genomgått terrorträning som har återvänt till Europa och är kapabla att genomföra attacker. Isil uppmanar även individer att genomföra attacker. De som inte kan åka ned själva kanske beslutar sig för att slå till här, säger Magnus Ranstorp.
Hur resandet blir framöver beror på händelseutvecklingen i Syrien och Irak, om terrorgrupperna behåller sitt territorium och fortsätter att framstå som framgångsrika, skriver Säpo.
Ny terrorhotbedömning
Samtidigt presenterar Nationellt center för terrorhotbedömning sin senaste bedömning av terrorhotet mot Sverige.
Terrorhotet från islamistisk motiverad terrorism bedöms som förhöjt, en trea på den femgradiga terrorhotskalan. Enligt centret är Sverige sannolikt ett legitimt mål även om hotet är större mot flera andra europeiska länder. Hotet kommer bland annat från återvändare och personer som inspirerats av våldsbefrämjande islamistisk propaganda, huvudsakligen Islamiska Staten. Men även libanesiska Hizbollah är en inspiratör. Under 2016 bedöms hotet vara störst från våldsbefrämjande sunnitiska islamister.
Centret varnar för att spänningar mellan olika politiska, etniska och religiösa grupper i Sverige riskerar att öka på grund av konflikterna i länder som Syrien, Somalia, Irak och Afghanistan.
”Dessa spänningar kan troligen ge upphov till olika former av hatbrott, såsom hot, trakasserier och våld mot person. Troligen kommer dessa brott att vara händelsestyrda och kopplade till utvecklingen i konflikterna utomlands”, skriver Nationellt center för terrorhotbedömning.
Politiskt motiverat
Det finns även ett hot från politiskt motiverad terrorism, även om det bedöms som lågt – en tvåa på den femgradiga terrorhotskalan.
”Under 2015 har det utförts ett flertal våldshandlingar motiverade av främlingsfientlighet eller åsikter om flyktingmottagandet i Sverige. Troligen har flera av dessa genomförts av individer som bland annat inspirerats av vit makt-miljöns anti-islamistiska retorik och handlingar”, skriver centret.
Slutligen finns det också ett lågt hot från separatistiskt motiverad terrorism. Säpo nämner den kurdiska milisgruppen PKK.
”Det finns möjligen en avsikt hos ett fåtal av PKK:s medlemmar att genomföra terrorattentat mot turkiska mål i Europa, inklusive i Sverige”, står det i bedömningen.