Under den senaste tidens flyktingkris har vi via media matats med hemska bilder på män och pojkar som räddats till sjöss efter att de smugglats till Italien och Grekland på livsfarliga småbåtar. Män och pojkar som trötta vandrar utmed bilvägar i Europa på färd mot en trygg framtid i Tyskland, Sverige eller Holland. En bild som tills för bara ett par månader mer eller mindre stämde med verkligheten då de flesta kvinnor som flytt kriget i Syrien och Irak antingen fortfarande var internflyktingar i sina hemländer eller fast i flyktingläger i angränsande länder.
Anledningarna var flera. Bland annat ansågs den långa resan till och genom Europa för tung och farlig för kvinnor som är extra utsatta både i kontakt med smugglare och när de rör sig i stora grupper som ofta tvingas sova utomhus.
Men FN:s flyktingorgan UNHCR ser nu en annan bild. Tidgare var bara omkring tio procent av flyktingarna kvinnor. Nu är var tredje person som kommer till Europa en kvinna eller ett barn.
Kvinnor mest utsatta
– Kvinnor och barn är de grupper som är mest utsatta både i de krig som de flyr från men också på flykt, säger Mirjana Herceg som jobbar på kvinnorrättsorganisatioen Izvor i Kroatien. Hon har under de senaste dagarna jobbar intensivt med att hjälpa de många flyktingkvinnor som strömmat in i Kroatien sedan Ungern stängt sina gränser mot Serbien och därmed den vanligaste vägen norrut för flyktingar och migranter.
– Vi gör vad vi kan. Bland annat plockar vi upp kvinnor och barn som kommer gående på vägarna och om de vill tar vi dem till de uppsamlingsplatser för flyktingar som öppnats upp under den senaste veckan. Där kan de i varje fall få någonstans att sova, lite mat och en enkel hälsokontroll, fortsätter Mirjana Herceg.
Tar hand om barnen i stället för sig själva
Både Mirjana och hennes kollegor säger att kvinnorna blir mer lidande både i det lilla och det stora än männen.
– Först och främst har de ansvaret för barnen vilket ofta är både tungt, ansvarsfullt och tröttsamt. Något som också påverkar hur de tar hand om sig själva. Jag har träffat kvinnor som inte har gått på toaletten eftersom de inte har tid och ofta kanske inte riktigt vet hur de ska fråga och därför blivit sjuka. Det är också flera kvinnor som är gravida. Jag träffade en igår som berättade att hon fött sitt barn för tre dagar sedan, jag kan inte ens tänka mig hur eller var det skedde, säger Mirjana och suckar.
En av de kvinnor som flytt från Syrien hit till uppsamlingslägret i Opatovac är Maysa Hamawi från Damaskus. Hon har flytt från Syrien till Libanon, från Libanon till Turkiet, från Turkiet till Grekland och därifrån till Makedonien, vidare genom Serbien till Kroatien. En resa som sammanlagt tagit femton dagar. Nu vill hon vidare till Tyskland där hennes bröder redan är.
– Det har varit en svår resa, mina två barn blir lätt trötta och vi måste ofta vila. Risken är då stor för att vi tappar bort resten i vår grupp med bland annat min man. Och det är jag livrädd för, säger Maysa medan hon förser sin treåring med medicin mot influensan. Sen tillägger hon att hon har en hel väska enbart med mediciner, kläder och mat till sina barn, en väska som väger cirka tjugo kilo, enligt Maysa.
Har inte råd att stanna i gränsländer
Hon tror att anledningen till den stora ökningen av kvinnor som nu flyr till och genom Europa beror på flera saker. Bland annat har vägen till Europa blivit något snabbare och lättare genom att Makedonien öppnat sina gränser och många kan välja att ta en kort båttur mellan Turkiet och Grekland för att sedan ta sig vidare via Makedonien istället för att åka den långa resan mellan Libyen och Italien.
Hon tror också att det beror på att många som länge stannat i de angränsande länderna i väntan på sina män som tagit sig till Europa för att sedan skicka efter sina familjer genom anhöriginvandring väntat i mer än ett år.
– Många har inte längre råd att stanna i de angränsande länderna. Vi måste betala hyror och mat utan inkomst i Libanon och Turkiet och våra besparingar tar slut, säger hon skakar på huvudet. Och de av oss som stannat kvar i Syrien som flyktingar lever till råga på allt i konstant livsfara. Då det är bättre att hela familjerna reser tillsammans till Europa eller till och med att kvinnorna reser först, säger Maysa Hamawi.
Rapporter om övergrepp
Men med allt fler kvinnor som reser till och genom Europa har också rapporter om sexuella angrepp och våldtäkter kommit till kvinnorättsorganisationer.
– Det här är det värsta med att kvinnor nu börjar göra samma resa som männen, de är mycket mer utsatta, säger Mirjana Hercq. Smugglare och andra män som de stöter på under resans gång kan lätt utnyttja deras position, något som också hände oss kroatiska kvinnor under kriget för tjugo år sedan tillägger hon.
Trots det är de flesta kvinnor vi möter i Opatovac inte rädda.
– Vi har lärt oss att hantera rädslan i våra hemländer, säger en ung mamma från Bagdad i Irak. Så även om det är livsfarligt att resa så här var situationen hemma minst lika farlig påpekar hon och tillägger att hon ser det hela som ett äventyr om än ett nödvändigt och farligt sådant.