Turkiets ambassadör i Sverige, Kaya Türkmen. Foto: TT

Ambassadören: ”Ingen tortyr i Turkiet”

Uppdaterad
Publicerad

Turkiets Sverigeambassadör Kaya Türkmen avvisar Amnestys påstående att fångar i landet utsatts för tortyr.

Idag bjöd Turkiets ambassad in till en pressträff, vilket gav landets ambassadör Kaya Türkmen möjlighet att föra fram regeringens syn på läget i landet efter det misslyckade kuppförsöket den 15 juli. Människorättsorganisationen Amnesty International har slagit larm om att gripna ska ha misshandlats och torterats. När frågan om tortyr ställdes avfärdade ambassadören Amnestys anklagelser. 

– Jag kan försäkra er om att tortyr inte förekommer i Turkiet. Vi har ett effektivt kontrollsystem som ska motverka det, säger Türkmen.  

Oroligheter i Turkiet

President Erdogan har vid flera tillfällen efter kuppförsöket sagt att han skulle rösta för ett införande av dödsstraff om parlamentet föreslog det. EU har tidigare sagt att ett turkiskt medlemskap skulle vara omöjligt om dödsstraffet infördes.

Enligt Kaya Türkmen är debatten om dödsstraff meningslös eftersom det skulle försvåra Turkiets möjlighet att få predikanten Fethullah Gülen utlämnad från USA. 

Återigen pekade företrädare för den turkiska regeringen ut Fethullah Gülen och hans anhängare som hjärnorna bakom kuppförsöket. Efter kuppen har tusentals personer arresterats, många av dem statsanställda och militärer. 

Gülenrörelsen har dock avfärdat påståendena att de skulle ligga bakom kuppförsöket.

”Inget att frukta”

Regeringens agerande har kritiserats av omvärlden, men ambassadören menade att åtgärderna var nödvändiga, för att landet ska fungera i det som Türkmen beskriver som en ”extraordinär situation”. Det var också den förklaringen som gavs till varför Turkiet infört undantagstillstånd.

Flera mediebolag har tvingats slå igen och flera journalister har arresterats. Turkiets agerande har kritiserats av såväl politiker, Svenska Journalistförbundet och Reportrar utan gränser. Alla de journalister som stängts av från sina jobb, eller förhörts och arresteras är enligt ambassadören anhängare till Gülenrörelsen och därför medskyldiga till kuppförsöket.  

– De mediebolag som stängts ner hade alla samröre med den kriminella Gülenrörelsen och de var ifrågasatta redan innan kuppförsöket. De (journalister) som inte hade med kuppförsöket att göra har inget att frukta, säger Türkmen. 

De skolor som stängt i Turkiet påstås ha samröre med Gülenrörelsen och berörda elever ska enligt ambassadören fortsätta sina utbildningar på statskontrollerade skolor. Türkmen ville idag inte svara på om Turkiet krävt att svenska myndigheter ska stänga skolor i Sverige, som kan ha samröre med rörelsen.

Nöjd med Sveriges reaktion 

Han tycker heller inte att det finns någon anledning att oroa sig över flyktinguppgörelsen med EU, som ifrågasatts från många håll den senaste månaden. 

Trots stark kritik från bland andra utrikesminister Margot Wallström säger han också att han hittills är nöjd med Sveriges reaktion efter kuppförsöket. 

– Talet om att sätta press har varit lite känsligt i Turkiet, men det är ett politiskt verktyg. Det är helt normalt och vi accepterar det. Som kandidat (för att bli medlem i EU) måste vi vara förberedda och välkomna kritik.

Massgripandena i Turkiet

Efter kuppförsöket den 15 juli utlyste den turkiska regeringen tre månaders undantagstillstånd. Omfattande utrensningar har gjorts inom militären, polisen, rättsväsendet och utbildningssystemet. 16 000 sitter häktade och ytterligare 6 000 har frihetsberövats och väntar på att utredas.

Ytterligare tusentals har blivit avskedade. Totalt beräknas nära 60 000 statligt anställda – domare, lärare, poliser och andra tjänstemän – antingen ha gripits eller fått sparken. Tiotusentals lärare har fått sina legitimationer indragna.

Tre nyhetsbyråer, 16 tv-kanaler, 23 radiostationer, 45 dagstidningar och ytterligare flera tiotals tidskrifter och förlag stängs ner på order från den turkiska regimen.

Källor: TT, AFP, Reuters, CNN Türk.

Gülenrörelsen

Den sunnimuslimska Gülenrörelsen grundades i slutet av 1970-talet i Turkiet av Fethullah Gülen.

Gülen har många anhängare i Turkiet och president Recep Tayyip Erdogan anklagar den tillbakadragna författaren och religiöse uttolkaren för att ligga bakom kuppförsöket.

Rörelsen förnekar dock inblandning i kuppförsöket och säger att den är anhängare av demokrati och motsätter sig militära ingripanden.

Fethullah Gülen är 75 år och var en gång nära bundsförvant med Erdogan, men för ett par år sedan skar det sig ordentligt. Osämjan har pågått sedan slutet av 2013 då några av Erdogans närmaste medarbetare anklagades för korruption. Presidenten svarade med att avsätta hundratals militärer och stängde skolor som drevs av rörelsen.

Erdogan har varit misstänksam mot Gülenrörelsens starka närvaro i det turkiska samhället, bland annat i medier, polis och rättsväsende. Dagstidningen Zaman, som var en viktig röst för rörelsen, togs tidigare i år över av den turkiska staten.

Fethullah Gülen bor i Pennsylvania, USA, sedan 1999 där han lever ett tillbakadraget liv. Han flyttade innan han anklagades för förräderi i sitt hemland.

Källa: TT,AFP, Nationalencyklopedin

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Oroligheter i Turkiet

Mer i ämnet