Allt pekar på att Egypten inom kort återigen får en president från militären. Redan när militären tog över makten förra sommaren togs steg som ökade den mäktiga armens ekonomiska inflytande.

Medhat Attia driver ett marmorbrott och har inte hållit i ett vapen sedan han gjord värnplikt. Ändå har han, liksom många andra företagare i Egypten, tät kontakt med den egyptiska försvarsmakten.

– De tillverkar bilar och livsmedel. De är stora inom jordbruk och ska snart börja bygget av ett megastort bostadsprojekt som vi vill leverera till, säger Medhat Attia.

Abdel Aziz Ezzel Arab, professor i politisk ekonomi, menar att bristen på insyn är ett stort demokratiskt problem

–  Det finns stora dolda fonder för militärens tillgångar, och ingen vet hur stora de här fonderna är. Det säger sig självt att detta går på tvärs med alla demokratiska principer.

Hemlig budget

Den egyptiska armén är arabvärldens största. Budgeten har varit hemlig i över sextio år, och militärens andel av landets ekonomi har uppskattats till mellan tio och 40 procent. Ett stort spann för en hemligstämplad och skattebefriad del av näringslivet.

I höstas stiftades en ny lag som ger armén tillträde till statliga kontrakt som tidigare måste upphandlas. Och ett av den trolige näste presidenten Sisis profilprojekt, bygget av en miljon nya bostäder, genomförs nu under ledning av just militären.

Den pensionerade generalen Sameh Abu Hashima blir dock upprörd när frågan om armens hemliga tillgångar kommer upp.

– Du frågar var militärens  pengar kommer ifrån? De kommer från hårt arbete! När folket sov odlade vi marken så att de skulle kunna äta. När folk insåg att det var en akut kris efter cement så hade vi redan byggt en cementfabrik, säger han.

Generaler i fabriker

Militärens ekonomiska expansion accelererade när Egypten skrev under fredsavtalet med Israel för 35 år sen. Istället för att säga upp soldater byggdes fabriker. Många av dessa fabriker drivs av pensionerade generaler. Marmorfabrikanten Medhat Attia som snart hoppas skriva kontrakt med armens gigantiska bostadsprojekt förklarar varför civila företag ofta anställer tidigare generaler.

– Jag har en chef under mig som var general tidigare. När han har kontakt med regeringen för att ordna med viktiga papper så får han mer respekt än andra. De respekterar hans bakgrund som militär, säger Attia.

Professor Ezzel Arab tror inte att militärens stärkta roll kommer att ifrågasättas under den närmsta tiden i Egypten. Efter tre års politisk oro och med ett terroristhot som vuxit i styrka vill egyptierna ha stabilitet förklarar han.

– Men om det fortsätter på sikt så ser jag en stat som blir alltmer separerad från sitt folk. Om inte staten förstår detta så står den inför en allvarlig risk, säger han.