Foto: SVT

TV: Berlins nyrika vill ge något tillbaka

Uppdaterad
Publicerad

It-företagen breder ut sig i Berlin och med dem följer spekulation och höjda hyror.

I Berlin är flera stadsdelar på väg att förändras av inflyttade utlänningar som startar it- och medieföretag. De anklagas för att trissa upp hyrorna och driva bort ursprungsinvånarna. I ett projekt försöker de nu ”att ge något tillbaks till Berlin”.

På senare år har allt fler som arbetar med dataprogrammering, nya it-företag och medier sökt sig till Berlin från hela Europa och USA. De har anslutit sig till de konstnärer och musiker som sen länge lockats till Berlin som en stad med kreativt musik- och kulturliv och låga lägenhetshyror och billiga ateljéer och lokaler.

Lever i partybubblor

– Allt för ofta kan man leva i engelskspråkiga bubblor här i Berlin, man njuter av party- och klubblivet men tar inte del av stadens problem och sociala liv, säger Espin Bowder som är sångare i bandet The Gecko. Han kom själv från Storbritannien för några år sen, och han har nu engagerat sig i projektet ”Give Something Back to Berlin”.

– Jag åkte förbi flyktinglägret i parken intill flera gånger och tänkte att jag skulle göra något för att hjälpa dem som bor i tälten, men det blev aldrig av förrän jag såg ett upprop på Facebook och nu hjälper jag till med det här, berättar Espin Bowder när han hackar lök och skär tomater.

Matlagning och datakurser

Matlagning åt asylsökande är ett av flera initiativ som drivs av projektet ”Give Something Back to Berlin”. Andra exempel är  datakunniga som lär ut dataprogrammering och hur man bygger webbsidor, andra håller kurser i att spela olika instrument och att skapa musik bland asylsökande och arbetslösa.

”Jag är gentrifierare”

Den svenska journalisten Annamaria Olsson är en av projektets grundare. Hon har bott och arbetat fem år i Berlin.

– Jag är själv en ”gentrifierare”, jag bidrar till att Berlin förändras, men jag kan ju inte göra något åt vem jag är eller vilken bakgrund jag har, men förhoppningsvis kan vi bidra till att påverka hur den här ”gentrifieringen” sker, säger Annamaria Olsson.

En annan av grundarna är Julia Baumhauer som växt upp i Berlin. Hon har sett hur stadsdelarna Kreuzberg och Neukölln förändrats. Tidigare fanns här framförallt turkiska invandrare och många arbetslösa och fattiga som levde på socialbidrag. Samtidigt finns här flera aktiva vänstergrupper

Nyinflyttade får skulden

– Jag upplevde att spänningarna ökade, de nyinflyttade utlänningarna fick hela skulden för att hyrorna höjdes, det dök upp affischer och graffiti att ”ni  är inte välkomna”, samtidigt som de nyinflyttade ibland isolerade sig i engelsktalande grupper och inte förstod vad som hände runtomkring dem, berättar Julia Baumhauer.

– Det är ju de som äger husen, de som spekulerar i fastighetsaffärer som är mest ansvariga för hyrorna, inte de nya berlinare som flyttat hit, tycker Julia Baumhauer.

Väldigt olika utmed varann

– De här stadsdelarna är ju väldigt speciella, sida vid sida, på samma gata kan några av Berlins fattigaste bo samtidigt med några av de mest avancerade och kreativa inom it, medier och kultur, säger Annamaria Olsson.

På projektets webbsida och sociala medier kan nu intresserade anmäla sig om de vill delta eller vill erbjuda sitt kunnande. Samtidigt kan föreningar och organisationer efterlysa stöd och hjälp. ”Give Something Back to Berlin” har efter ett par månader 80 personer engagerade i olika aktiviteter och har fått pris som ett av Tysklands bästa integrationsprojekt.

Behövs i fler städer

– Vi har ju kontakt med folk från alla länder, och flera säger att något liknande skulle vara perfekt för Rio de Janeiro, Barcelona eller Paris förorter. Det finns säkert liknande, men det speciella är kanske att här är det vi som flyttat in och ”gentrifierat” en stadsdel som nu erbjuder oss att  göra något aktivt för att bidra till sociala projekt, säger Annamaria Olsson i Berlin.

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.