Indonesien har drabbats av allt fler skogsbränder i år som en följd av den torka som orsakats av väderfenomenet El Niño. Foto: TT.

Bränder och massiva översvämningar i El Niños spår

Uppdaterad
Publicerad

2015 går till historien som det varmaste året sedan mätningarna började 1880. Det beror dels på de ökade utsläppen av växthusgaser som bidrar till klimatförändringar. Men ett stort skäl till årets höga temperaturer är väderfenomenet El Niño.

Årets El Niño ser ut att bli en av de kraftigaste någonsin och har redan fått allvarliga konsekvenser som de massiva översvämningarna vi sett i Sydamerika. Där har våldsamma regn har under de senaste dagarna och värst drabbat är Paraguay där 144.000 människor evakuerats. Men det är oklart varför just årets El Niño blivit så stark.

 – Det går inte att säga säkert men det började egentligen förra året. Svagare versioner av El Niño skulle ha mattats av under sommaren men den här gången har den bara vuxit och vuxit, säger SVT:s meteorolog Pia Hultgren

Vad är El Niño?

Men vad är då El Niño? Kort så är det ett väderfenomen som uppstår när vindar på Stilla Havet försvagas eller byter riktning. Det gör att varmt ytvatten stannar kvar vid Sydamerikas kust istället för att transporteras bort.

Det leder i sin tur till torrare väder än normalt över Australien och Amazonas och blötare vid exempelvis Sydamerikas västkust.

– Det är som de värsta regnskurarna under svenska sommaren fast värre. De kraftiga regnen ställer till det för jordbruken då det blir översvämningar och jordbruk och även där kan följderna i fattiga områden bli svält, säger Pia Hultgren.

– Samtidigt blir det istället torka i Australien och Indonesien. Och även det får stora konsekvenser för jordbruk och i fattiga områden kan leda till svält, fortsätter hon.

1998 ett rekordår

Namnet El Niño, pojken på spanska, kommer från Peru och syftar till Jesusbarnet som sägs ha fötts vid juletid, den period då El Niño brukar starta.

Det finns flera tillfällen då väderfenomenet slagit till extra hårt, ett av åren är vinter 1997-1998. Då det var den dittills starkare någonsin.

– Då var det översvämningar i Peru och Colombia och en kraftig orkan drabbade Hawaii svårt. Samtidigt som det var torka i Australien och Indonesien, säger Pia Hultgren

En annan följd av El Niño var en global massblekning av koraller som gjorde att 20 procent av korallerna vid Stora Barriärrevet dog 1998.

Starkaste El Niño någonsin

Genom att mäta yttemperaturerna vid östra Stilla Havet har forskare sett att temperaturerna är högre än någonsin tidigare vilket innebär att årets El Niño mycket väl bli den starkaste någonsin.

– Vi ser ju nu mycket stormar och tromber i södra USA och man får räkna med fortsatt mycket regn i Ecuador och Peru. Bränder härjar redan i västra Australien och det råder svår torka i Indonesien och västra Stilla Havet där det råder matbrist.

Orsaken oklar?

Vad som gör att årets upplaga av El Niño blivit så stark går inte att veta säkert och det är också inte klarlagt hur människans utsläpp påverkar väderfenomenet.

– Vi vet ännu inte helt säkert. En del menar att ett varmare klimat som är konsekvensen av människans utsläpp leder till stärkare El Ninos, så kallade mega El Niño eller till och med permanenta El Niño. Men det är också så att El Niño förstärker konsekvenserna av människornas utsläpp, säger Pia Hultgren.

El Niño

Fenomenet uppstår då ekvatorns ostliga och ganska starka passadvindar försvagas eller i vissa fall till och med helt byter riktning.

I vanliga fall transporteras det varma ytvattnet västerut mot Australien och Sydostasien.

När ett El Niño inträffar så orkar dock inte passadvindarna längre transportera bort det varma ytvattnet som istället stannar kvar vid Sydamerikas kust och över Stilla havet.

Detta leder också till torrare väder än normalt över Australien och blötare vid exempelvis Sydamerikas västkust.

Läs mer här.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.