Storbritanniens premiärminister Theresa May. Foto: SVT/TT

Brexit-guide: Fyra frågor och svar för att förstå vad som händer nu

Uppdaterad
Publicerad
Analys ·

Historien om hur Storbritannien lämnar den europeiska unionen, berättelsen om brexit, är redan en långkörare. Nu skrivs ännu ett kapitel, men den som tror att denna brexit-story börjar närma sig slutet misstar sig. En rad avgörande datum och händelser kvarstår. Här kommer en guide i fyra att luta sig mot för att kunna hänga med i alla brexit-turer.

Rolf Fredriksson

Utrikesreporter

1. Vad händer nu?

  • Inom ett par dagar ska rådsordföranden Donald Tusk lägga fram förslag till riktlinjer för förhandlingarna. Vid extra EU-toppmöte 29 april ska regeringscheferna i övriga 27 EU-länder fastställa förhandlingsmandatet för EU:s chefsförhandlare Michel Barnier.
  • Först i oktober väntas det bli förhandlingar på allvar, efter valen i Frankrike och Tyskland. Reglerna om att lämna EU, artikel 50 i EU:s grundfördrag är kortfattade och allmänt hållna.
  • Redan hösten 2018 behöver en uppgörelse vara färdigförhandlad, för att alla medlemsländers parlament och EU-parlamentet sen ska hinna godkänna det hela. Detta för att klara regelverkets tidsgräns på två år för utträdesförhandlingar.
  • Britterna ska då lämna EU i slutet av mars 2019.
Brexit

2. Vilka blir konfliktfrågorna i brexit-förhandlingarna?

  • EU-medborgare Först ska man förhandla om regler och rättigheter för EU-medborgare som idag bor och arbetar i Storbritannien, och för britter som bor i andra EU-länder. Det handlar om sammanlagt mer än 4 miljoner människor.  
  • Notan för att lämna Övriga EU anser att britterna har en räkning att betala när de lämnar. Brittiska regeringen har godkänt EU:s långtidsbudget och en rad flerårsprojekt och då anser man att britterna ska fortsätta att vara med och betala utvecklingsstöd, regionalfonder, forskningsprojekt och pensioner för EU-tjänstemän. Det handlar om en utträdesnota som beräknats till 60 miljarder euro, motsvarande tre års eller fyra års fortsatta medlemsavgifter för britterna till EU.  
  • Gränsfrågor Ingen vill ha återinförda gränskontroller mellan Nordirland och Republiken Irland. Men hur det ska lösas är oklart när britterna samtidigt vill ha ökad kontroll av inresande vid gränserna.  
  • Framtida relationer De svåraste och viktigaste frågorna, om framtida relationer och handel, vill övriga EU formellt inte börja förhandla om förrän utträdesförhandlingarna är klara. Britterna däremot är angelägna att så snabbt det går få klarhet i hur deras företag ska kunna sälja varor och tjänster till övriga EU-länder och anser att dessa frågor ska förhandlas parallellt med utträdesfrågorna. Från både EU och Storbritannien finns intresse att få uppgörelser om samarbete kring till exempel terrorismbekämpning och forskningsprojekt med flera universitet inblandade. Frågorna om tullar och handelshinder eller frihandel mellan Storbritannien och EU däremot är svåröverskådliga. EU-sidan säger att det måste bli sämre för britterna som icke-medlem jämfört med att vara medlem, men exakt vad det kommer att betyda vet ingen.

3. Hur splittrat är Storbritannien inför brexit?

  • Vid folkomröstningen i juni 2016 röstade 52% för att lämna EU, 48% röstade för att stanna kvar i EU. Så även om folkomröstningsresultatet var tydligt, så är det ett Storbritannien delat i synen på EU.
  • Yngre och storstadsbor röstade oftare för att stanna kvar i EU, och i Skottland ville en majoritet fortsätta i EU.
  • Samtidigt som regeringen i London nu skickar in sin utträdesanmälan till EU så kommer parlamentet i Skottland rösta om att hålla en ny folkomröstning om skottarna ska lämna Storbritannien.
  • Försteministern Nicola Sturgeon driver på för att bryta sig loss, och utträdet ur EU skulle kunna leda till att Förenade kungadömet/Storbritannien splittras.

4. Hur enat eller splittrat är övriga EU inför brexit?

  • Från framförallt franska och belgiska politiker har det kommit en del hårdföra uttalanden om att britterna ska ”straffas” och få en besvärlig brexit. Från regeringarna i Tyskland, Nederländerna och Sverige har det däremot mer talats om vikten av goda relationer med britterna också i framtiden.
  • Länder som Tyskland och Sverige har industrier som exporterar mycket till Storbritannien. Den brittiska regeringen har hoppats att bland annat tyskar och svenskar under kommande förhandlingarna ska öppna för förmånliga frihandelsavtal.
  • Hittills har övriga EU-länder visat sammanhållning. Inga förhandlingar innan brittiska regeringen lämnar in sin formella anmälan och förklarar vad den brittiska sidan vill. Också tyska regeringen har betonat det ”måste kosta” och ”märkas skillnad” att inte vara EU-medlem.
  • Regeringarna i Polen och Ungern har samma inställning som britterna i många frågor, men den brittiska folkomröstningskampanjens udd mot östeuropeiska EU-migranter har retat och försvagat britternas stöd i Östeuropa.
  • Men det är naturligtvis först när nu förhandlingarna verkligen sätter igång som vi ser hur pass enade de övriga 27 EU-länderna är.

FAKTA: EU-fördragets regler om att lämna EU.

ARTIKEL 50

  1. Varje medlemsstat får i enlighet med sina konstitutionella bestämmelser besluta att utträda ur unionen.
  2. Den medlemsstat som beslutar att utträda ska anmäla sin avsikt till Europeiska rådet. Mot bakgrund av Europeiska rådets riktlinjer ska unionen förhandla fram och ingå ett avtal med denna stat där villkoren för dess utträde fastställs, med beaktande av dess framtida förbindelser med unionen. Detta avtal ska förhandlas i enlighet med artikel 218.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Det ska ingås på unionens vägnar av rådet som ska besluta med kvalificerad majoritet efter Europaparlamentets godkännande.
  3. Fördragen ska upphöra att vara tillämpliga på den berörda staten från och med den dag då avtalet om utträde träder i kraft eller, om det inte finns något sådant avtal, två år efter den anmälan som avses i punkt 2, om inte Europeiska rådet i samförstånd med den berörda medlemsstaten med enhällighet beslutar att förlänga denna tidsfrist.
  4. Vid tillämpning av punkterna 2 och 3 får den medlem i Europeiska rådet och rådet som företräder den medlemsstat som utträder inte delta, vare sig i de överläggningar eller i de beslut i Europeiska rådet och rådet som rör den medlemsstaten. Kvalificerad majoritet ska definieras i enlighet med artikel 238.3 b i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.
  5. Om den stat som har utträtt ur unionen begär att på nytt få ansluta sig, ska dess begäran omfattas av förfarandet i artikel 49.

Hållpunkter för brexit

Den 29 mars klockan 13

Storbritanniens EU-ambassadör Tim Barrow lämnar över ansökan om brittiskt utträde till Europeiska rådets ordförande, Donald Tusk.

Den 31 mars 2017

Europeiska rådets ordförande Donald Tusk lämnar ett första svar efter samråd med Europeiska rådets ledare.

Den 29 april 2017

EU-ländernas stats-och regeringschefer möts i Bryssel för att enas om riktlinjerna och utser Michel Barnier som chefsförhandlare för EU-sidan.

Maj-juni 2017

Förhandlingarna börjar.

December 2017

Ett basavtal är klart.

Oktober 2018

Avtalet är klart och godkänns av Europaparlamentet och Europeiska rådets stats-och regeringschefer.

Den 29 mars 2019

Storbritannien lämnar EU.

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.

Brexit

Mer i ämnet