Foto: TT

De offrar allt för OS-drömmen

Uppdaterad
Publicerad

Friidrotts-VM har precis avslutats och Peking förbereder redan nästa nya stora sportevenemang, Vinter-OS 2022. Men varför vill egentligen Kina slå rekord i att arrangera Olympiska spel? Vi har tagit tempen på OS-yran i Kina, och träffat några som offrar allt för drömmen om att delta.

– Jag heter Huang Peng och är 18 år och kommer från Harbijn. Jag har spelat ishockey i 10 år, säger Huang Peng.

Vi sitter i ett minimalt rum fyllt med våningssängar i en av Pekings norra förorter, tillsammans med kaptenen i vad som är ett av Kinas få unga elitsatsande hockeylag.

Elva år gammal flyttade Huang Peng ifrån sina föräldrar i norra Kina och in i en sovsal i Peking tillsammans med ett gäng andra hockeylöften.

Bor i kulvert vid isrinken

I dag är han och resten av pojkarna i Hoppets Lag i 18-årsåldern. De sover fortfarande i åttabäddsrum, tränar flera timmar om dagen och bor i kulverten under isrinken. Schemat är späckat under dagarna, men de får lagad mat av två anställda som inte har något emot att kallas för mamma.

– Ja jag saknar mamma och pappa ibland, och det är en utmaning att vara här. Men vi får uppleva saker som andra inte får, och vi är som en stor familj i laget, säger han.

Privat ”hockeytokig” sponsor

”Hoppets lag” är en privat satsning av en förmögen affärsman som beskrivs som ”tokig i hockey”, och som på sikt hoppas kunna ta landet till en OS-turnering. Men det kräver en ordentlig utveckling av den kinesiska ishockeyn som framstår som märkvärdigt bortglömd. I dag hör Kinas landslag inte till ens runt de 30 bästa i världen, något som definitivt krävs för att få en möjlighet att delta.

– Det var när jag såg andra kompisar i Harbijn spela som jag också ville börja, och visst vet jag att det är långt kvar tills vi är tillräckligt bra för ett OS, men vilken är det vore att få hedra Kina med det, säger Huang Peng.

Rekord i OS-arrangemang

Hockeyn må vara en aning bortglömd i Kina, men annars lämnas inte mycket åt slumpen när det gäller sportutövning. Särskilt inte nu, när Kina har sökt och fått vinter-OS 2022. Det innebär att Peking blir den första staden i världen som anordnar både sommar och vinter-OS, och kostnaden för de nya spelen beräknas till över 3 miljarder dollar, eller mer än 25 miljarder kronor.

På OS-arenan Bird's Nest från 2008 pågår friidrotts-VM i Peking som bäst, och här är publiken positiv till Kinas alla sportevenemang, trots kraftiga börsfall och en oro för bistrare ekonomiska tider.

Politiker mest intresserade

Men alla är inte lika övertygade.

– Uppriktigt sagt tror jag att kinesiska politiker är betydligt mer intresserade av att Kina arrangerar stora sportevent än vad vanligt folk är, säger Yan Qiang, redaktör för Netease, en av de ledande sportsajterna i Kina.

Han tror att spel som friidrotts-VM och OS kan vara bra för att kommunicera med människor, och skapa en större förståelse mellan folk. Men han misstänker också att det finns en övertro på vad idrottsevenemang kan åstadkomma för att skapa goodwill.

Soft power kan slå tillbaka

För samtidigt som många västländer får allt svårare att övertyga medborgarna att sporteventen är värt pengarna och mödan, så använder andra länder spelen som ett sätt att visa upp den bild man vill av sitt land. Länder som har svårt att få riktigt bra publicitet på andra områden, som till exempel demokrati och mänskliga rättigheter.

De utnyttjar soft power, ett mjukt maktspråk, för att visa sin styrka för omvärlden, men risken är att taktiken slår tillbaka, det menar i alla fall Yan Qiang.

Ifall reklamen blir för uppenbar, eller om pengarullningen blir grotesk eller om verkligheten ligger alldeles för långt från drömbilden som kan projiceras under till exempel ett OS.

Fortsatt misstro mot Kina

– Framför allt västerländska medier kommer alltid att kritisera Kina eller Ryssland om de hittar något fel, oavsett hur smaklig bricka av godsaker som räcks fram. Jag tror att vi har en lång period av fortsatt misstro mot Kina framför oss oavsett antal sportevenemang.

– Men visst vore det bra om vi pratade mer mer varandra ändå. Inte minst vanliga människor, vi behöver mötas och förstå varandra bättre. Och det tror jag kanske är den största vinsten med alla de här arrangemangen, säger Yan Qiang.

Tillbaka till de unga vid isrinken, en bit öster om OS-arenan. Till dem som offrar allt för en OS-dröm som fortfarande ligger många år bort i tiden, och där kinesiskt deltagande på intet sätt är givet ännu.

– Men jag vore otroligt stolt över att få kämpa för Kinas heder har i Peking år 2022. Ja, bara över att få befinna mig på isen, säger Huang Peng.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.