Ökensanden ligger i drivor längs husväggarna, solen är obarmhärtig vid lunchtid och invånarna håller sig inomhus när vi rullar in i mytomspunna Timbuktu i norra Mali.

– Välkomna till staden som gud glömde, säger Sidi Moutaye med ett leende när vi besöker hans familjs hem.  

Under tio månader ockuperades staden av rebellgrupper innan de drevs ut av franska och maliska styrkor.

– Det var en svår period, men jag hade aldrig några problem med dem, berättar storebror Abdoul Wahid Hadare.

Familjebibliotek

Han öppnar en plåtlåda stor som en amerikakoffert. I lådan ligger en av förklaringarna till att staden finns upptagen på FN:s världsarvslista.

Abdoul Wahid Hadare visar de historiska skrifterna, flera av de är från 1200-talet och pappret, tillverkat i Italien, är av finaste kvalitet.

En del av skrifterna är handskrivna kopior av koranen, i andra skrifter avhandlas medicin, astronomi, matematik och poesi. I familjens ägo finns drygt 3.000 skrifter, i Timbuktu finns 12-13 liknande familjebibliotek. Historiska skatter som vittnar om stadens stora betydelse under hundratals år.

– När islamisterna kom gömde vi skrifterna på olika ställen för att skydda dem, berättar Sidi Moutaye.

Avgudar

Timbuktu omnämns ofta som staden med de 333 helgonen. För religiösa extremister är helgon lika med avgudadyrkan, något som är strängt förbjudet enligt deras tolkning av koranen.

Under ockupationen förstörde de 14 mausoleer och helgongravar, en av gravarna tillhörde ett berömt muslimskt helgon från niohundratalet. Samtidigt eldades flera tusen skrifter upp i Ahmed Baba-institutet.  

– Extremisterna berövade oss en del av vårt historiska arv, säger Sidi Moutaye.