Stödprogrammet som parterna nått en överenskommelse om kommer Grekland att få tillgång till när (eller om) det grekiska parlamentet godkänner förslaget. EU vill att det ska ske senast 15 juli.

Avtalet innebär en rad ordentliga åtstramningar för Grekland; de ska bland annat reformera pensionssystemet, privatisera delar av energimarknaden, reformera delar av arbetsmarknaden samt höja momsen. Grekland ska även starta en självständig myndighet för statistik.

Kort sagt innebär överenskommelsen stora nedskärningar och höjda skatter.

Inga skuldnedskrivningar

Avtalet innehåller inte skuldnedskrivningar, men eurozonen har öppnat upp för omstrukturering av skulderna.

– Det innebär att grekerna under en period slipper betala på sina lån och kommer att få skjuta upp avbetalningar på lånen, säger  Peter Rawet.

Stötestenen: privatiseringsfond

Den del av avtalet som debatterats mest intensivt är frågan om den privatiseringsfond som ska användas till att betala tillbaka bankstöd, minska stadsskulden och finansiera investeringar för Grekland. Detta ska ske genom att Grekland säljer ut tillgångar för närmare 500 miljarder kronor.

Den stora och infekterade frågan har gällt vem som ska kontrollera fonden. Eurogruppen ville enligt uppgift att fonden skulle styras från Luxemburg, något som Grekland motsatte sig.

Förhandlingarna landade slutligen i att fonden sköts av Grekland men övervakas av ”relevanta europeiska institutioner”.

Läs hela avtalet här.