Foto: TT

En vänstervinnare kan vara dömd att förlora

Uppdaterad
Publicerad

Allt tyder på att det blir en högerpolitiker som får efterträda den impopuläre Hollande som Frankrikes president. Trots detta kämpar just nu flera socialdemokratiska kandidater om att få nomineras till en till synes hopplös kandidatur om presidentmakten. Men vem vänstern väljer kan ändå spela roll för hur valet utspelar sig – och med tre månader kvar till valet kan allt hända. 

Samtidigt som den framförallt socialdemokratiska franska vänstern väljer vem som ska bli det regerande Socialistpartiets kandidat i presidentvalet, tyder allt på att deras förkämpe, oavsett namn, får en lång uppförsbacke i kampen mot en plats i Elyséepalatset, presidentens residens i Paris. 

En kamp mellan traditionell och extrem höger 

Efter det stora missnöjet med president François Hollandes förda politik och rekordlåga opinionssiffror, visar många opinionsundersökningar på öppet mål för den franska högern att ta sig an presidentämbetet i vår.

Presidentval i Frankrike 2017

Den traditionella högerns kandidat François Fillon och högerpopulistiska Front Nationals ledare Marine Le Pen ligger hack i häl på varandra om förstaplatsen i den första valomgången, med omkring 25 procent av rösterna vardera i opinionsundersökningar. 

Ex-socialist och radikalvänster tar historiskt försprång 

Till en tredjeplats tätt efter dem har Emmanuel Macron stigit, en centristisk, oberoende kandidat som lämnade rollen som ekonomiminister i regeringen och Socialistpartiet för att ställa upp i presidentvalet på egen hand. Han ligger just nu kring ungefär 20 procent av de potentiella rösterna. 

På en fjärdeplats just nu återfinns Jean-Luc Mélenchon, kandidat för den radikala vänstern, med omkring 13 procents stöd i opinionen. Att kandidaten för den radikala vänstern har ett större försprång än en socialdemokratisk kandidat har aldrig tidigare skett i modern fransk politik, och är en tydlig indikator på Socialistpartiets kris. 

Först på en femteplats därefter landar de främsta kandidaterna i vänsterns primärval, med störst potentiellt stöd för den tidigare premiärministern Manuel Valls. 

Fillon visade på överraskningsmoment 

Mycket kan dock hända fram till dess. När François Fillon utsågs som högerns kandidat åtnjöt han ett större uppsving i den allmänna opinionen, en effekt som även en vänsterkandidat eventuellt kan åtnjuta. 

François Fillons jordskredsseger i sitt primärval kom också som en överraskning för många opinionsinstitut, då den tidigare premiärministern länge låg på tredje eller fjärde plats i opinionsmätningar. Som det har bevisats i allt fler fall världen över måste opinionsundersökningar numera tas med en stor nypa salt. 

Splittrad vänster kan skifta balansen 

Resultat i vänsterns primärval kan oavsett egna möjligheter ändå visa sig få en påverkan på hur det går för de andra kandidaterna. 

Med den centerorienterade favoriten, den tidigare premiärministern Manuel Valls, och de två vänsterlutande huvudmotståndarna i vänsterns primärval, Arnaud Montebourg och Benoît Hamon, kan maktbalanser skifta. 

Stjäl olika rampljus 

Olika allianser kan i sista stund uppstå, och att få kandidera ensam för en viss politisk inriktning kan ge möjlighet att kanalisera ett väljarstöd som annars riskerar splittras mellan olika kandidater. 

– Om Manuel Valls vinner kommer det knappt att finnas någon skillnad mellan honom och Macron, och det kommer att lämna större plats för Mélenchon, säger det krisande Socialistpartiets ledare Jean-Christophe Cambadelis till Reuters. 

– Om det blir Hamon eller Montebourg kommer skillnaden med Mélenchon i princip att försvinna och det resultera i större utrymme för Emmanuel Macron. 

Alla kort är inte lagda 

Till detta finns också ett sista osäkert kort. François Bayrou, ledare för den traditionella franska centern, har ännu inte bekräftat huruvida han ställer upp i valet eller inte. I hypotetiska opinionsundersökningar samlar han just nu strax under tio procent av rösterna. 

Det kanske inte leder hela vägen till Elyséepalatset, men ännu en centerkandidat på spelplanen skulle återigen kunna skifta på vem väljarna lägger sitt fokus, och sin röst, i vår. 

Det franska presidentvalet avgörs i två omgångar, med ett första val den 23 april, följt av en andra avgörande omgång mellan de två främsta kandidaterna den 7 maj. 

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Presidentval i Frankrike 2017

Mer i ämnet