Foto: Wikimedia Commons och TT

Estniska riksbanken varnar för svensk bobubbla

Uppdaterad
Publicerad

Under finanskrisen var det de svenska myndigheterna som oroade sig för bobubblan i Baltikum. Nu varnar den estniska riksbanken för de svenska bankerna och den skenande svenska bostadsmarknaden.

– Det går inte att flyga hur högt som helst, hur länge som helst, säger Ardo Hansson, riksbankschef i Estland.

Under 2008 slog finanskrisen med full kraft till mot Estlands ekonomi, BNP sjönk drastiskt och många ester fick svårt att betala på sina högt belånade hus. De svenska bankerna dominerar helt den estniska bankmarknaden och Swedbank, SEB och Nordea har tillsammans omkring 80 procent av marknaden. När bubblan sprack under finanskrisen i de baltiska länderna gjorde bankerna miljardförluster.

– Vi hade en stor bubbla och sedan sprack det rejält. Så vi är väldigt måna om att det inte händer igen. Då kunde vi bara titta på hur bubblan utvecklades med väldigt få verktyg, säger Estlands riksbankschef Ardo Hansson.

Varningsklockor började ringa

Men för två år sen började varningsklockorna att ringa igen i Estland. Låga räntor, få hus till salu i Tallinns innerstad, stor efterfrågan och ökande inkomster gjorde att priserna i Estland återigen ökade med nära 20 procent. 

Estland tillsammans med Storbritannien och Irland var de länder som hade de största prisökningarna. Under 2014 och 2015 införde därför Estland några av Europas tuffaste bolåneregler för nya låntagare.

Förutom ett bolånetak om 85 procent är minimikravet enligt lag från den estniska riksbanken att det också finns ett skuldkvotstak, vilket innebär att kostnaderna för ett lån och räntor inte får motsvara mer än 50 procent av ett hushålls inkomster. Dessutom ska bolånen amorteras av på maximalt 30 år samtidigt som ränteavdraget begränsats kraftigt.

Mer oroliga än tidigare

– Se det som fartgränser. Det finns där om priserna skulle börja dra i väg igen. Det är svårt för en enskild bank att ta ett samhällsansvar. Om du säger nej till en del sina kunder, och så tar dina konkurrenter alla dina kunder i stället Då kan det vara bra att ha en neutral domare som sätter gränserna, säger Ardo Hansson.

I dag finns det i Sverige bara ett bolånetak på 85 procent i lag. Tanken är att ett amorteringskrav för nya låntagare ska bli lag i 1 juni. Finansinspektionen har också öppnat upp någon form av skuldkvotstak men det förslaget är långt i från att bli verklighet. Tidigare har EU, OECD och IMF varnat för den höga skuldsättningen bland privatpersoner och de stigande huspriserna i Sverige.

Även den svenska riksbanken med chefen Stefan Ingves i täten fortsätter att varna för den svenska bobubblan. Nu får Ingves också medhåll från Estland där de svenska bankerna helt dominerar bankväsendet. Mycket har gjorts för att stärka upp bankerna i Sverige efter finanskrisen, men mer kan göras, anser Ardo Hansson.

– Vi är mer oroliga än vi varit tidigare. Prisökningarna fortsätter trots insatser från myndigheterna. Det skulle vara bra om de stabiliserades nu snarare än senare. Sverige har de högsta prisökningarna i hela EU.

Vad tycker du om de insatser som gjorts?

– Mer kan göras. Mycket har gjorts för att stärka bankernas ställning men vi tycker att man ska se över regler som påverkar låntagarnas beteende. När marknadskrafter tar vid och människor ser att det finns pengar att tjäna då kan det vara bra med någon typ av minimala fartgränser, säger Ardo Hansson.

”Går det bra för Sverige går det bra för oss”

Förutom att vara Estlands viktigaste exportmarknad är Estland också beroende av de svenska bankerna som helt dominerar den estniska bankmarknaden. En krasch på den svenska bolånemarknaden skulle drabba Estland hårt. 

– Vår huvudoro är att de svenskägda bankerna skulle dels göra krediter för oss dyrare och färre samtidigt som handeln med Sverige minskar. Går det bra för Sverige går det bra för oss. Går det sämre för Sverige då går det lite sämre för oss, säger Ardo Hansson.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.