Det uppskjutna beslutet berör dessutom bara en mindre del av den miljon – eller fler – flyktingar som väntas komma till Europa i år. Men beslutskrampen innebär alltså flera veckor av ovisshet och osäkerhet längs EU:s gränser. Det är verkligen ett misslyckande.
Krisen är också mycket större än vad som framgår av dagens misslyckande. Och dessutom håller en annan EU-dröm på att grusas: Den om ett EU med öppna gränser. Nu börjar istället allt fler länder att på nytt bevaka sina gränser.
Moraliska värderingar
På ena sidan i konflikten står fyra stater som en gång tillhörde det sovjetiska kommunistiska östblocket – Polen, Slovakien, Tjeckien och Ungern. Klyftan mellan öst och väst spökar alltså fortfarande.
På den andra sidan står bland annat EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker som har inskärpt att EU-medlemskap också handlar om att dela moraliska värderingar. Som till exempel att EU är villigt att ta emot flyktingar som flyr undan ett krig.
Västländer som Tyskland, och Juncker, har vädjat till alla medlemmar om solidaritet. De nytillkomna EU-staterna är också förpliktade att respektera EU:s värden är budskapet.
Nejsägarna varnas
De östliga länderna har till exempel genom EU:s solidaritet fått enorma bidrag som till exempel förbättrat infrastrukturen i de forna kommunistiska diktaturerna.
Nu menar västsidan att östländerna måste visa solidaritet tillbaka när EU hotas av en flyktingkris.
I en intervju i nyhetsmagasinet Der Spiegel varnas nejsägarna av den tyske socialdemokratiske talmannen i Europaparlamentet, Martin Schulz.
Han pekar på att östländerna idag kräver en solidaritet från väst när det gäller pressen från Ryssland. Schulz menar att solidaritet inte är enkelriktad, utan att man måste ge och ta.
Kan förlora bidrag
Östländerna kan alltså förlora på att inte nu visa solidaritet med väst i frågan om flyktingarna.
Ännu krassare har Österrike varit där regeringschefen Werner Faymann varnat för att öst i framtiden skulle kunna förlora bidrag om man gör motstånd i flyktingfrågan.
Om dessa hot sätts i verket är EU-gemenskapen allvarligt hotad.
Hoten visar – även om de inte infrias – hur djupa klyftorna idag och hur fränt umgänget är mellan EU:s medlemmar. EU befinner sig i en verklig moralisk kris, värre än man någonsin upplevt.