2011 hölls en folkomröstning. Då ville drygt två tredjedelar av de röstande ha kvar det nuvarande valsystemet.

Systemet har varit uppbyggt på att det finns två stora partier som ska turas om att styra landet. Det har förutsatts att de är så starka att de kan – med hjälp av valsystemet – bilda en majoritetsregering.

I dag sker valet i 650 valkretsar. Varje valkrets sänder en vald ledamot till underhuset i parlamentet i London. Valet sker vart femte år, första torsdagen i maj.

Betyder ingenting

I valkretsen är det den kandidat som får flest röster som vinner en plats i underhuset.

Det betyder alltså att de andra kandidaternas röster inte betyder något. Detta gör att mindre partier aldrig får representation i förhållande till sitt totala röstetal.

Ett parti som i snitt har kanske 6-7 procent i hela landet skulle i ett proportionellt valsystem som det svenska få 6-7 procent av mandaten i parlamentet, alltså i proportion till antalet röster. Men i det brittiska systemet är rösterna rätt och slätt bortkastade.

Det har betytt att det tredje parti som länge existerat i Storbritannien, liberalerna, blivit i stort sett betydelselösa.

Som mest en handfull mandat

I årets val får valsystemet speciella konsekvenser för framförallt de konservativa, Tories, men även för arbetarpartiet Labour.

Det handlar om det EU- och invandringskritiska partiet Ukip (United Kingdom Independent Party) som kanske kan få 12-16 procent av rösterna.

För Ukip medför valsystemet att man – trots den relativt stora andelen väljare – inte väntas få mer än en handfull mandat i underhuset, om ens det.

Förklaringen är enkel: Med 12-16 procent har man en rejäl andel av väljarkåren men man blir inte största parti i någon valkrets med en sådan siffran. Det finns dock några valkretsar där Ukip skulle kunna vinna.

Påverkar de två stora

Men samtidigt får Ukips höga andel av väljarna konsekvenser för de två stora partierna. Det är de som förlorar väljare till Ukip.

Visserligen får Ukip inga mandat men det påverkar antalet röster för de två stora, förmodligen mest för Tories.

Även Labour förlorar till Ukip, men inte så mycket, enligt opinionsundersökningar.

Tories kan tänkas förlora så många väljare till Ukip i en del valkretsar att Labour istället skulle kunna bli största parti i valkretsen.

Konstiga konsekvenser

För de mindre partierna i 2015 års val får valsystemet konstiga konsekvenser. Ett är till exempel att De Gröna i förra valet fick en procent av rösterna och vann ett mandat på det.

I dag väntas de få hela fem procent av rösterna – men fortfarande bara ett mandat, enligt sajten Electoral Calculus.

Men det är inte bara valsystemet som gör situationen komplicerad. Det är också uppkomsten av flera mindre partier som gör att det gamla systemet inte längre fungerar. Väljarna röstar på dessa i protest – även om det inte ger särskilt många mandat. Det kan ses som en samfälld demonstration mot de två stora.

Spännande valnatt

Det är svårt för opinionsmätningarna att undersöka alla trender i så många som 630 valkretsar. Därför är det svårt att förutsäga valet. Det kommer att bli en spännande valnatt, som börjar klockan 23 svensk tid då vallokalerna stänger.

Formellt behöver alltså en regering 326 av de 650 mandaten för att få en majoritet. Men eftersom – åtminstone hittills – det nordirländska partiet Sinn Fein inte sänt sina fem ledamöter till parlamentet kan det räcka med 323 mandat. Sinn Fein sänder inga ledamöter eftersom de vägrar svära trohetsed till drottningen.

Nyval?

Det finns bedömare som menar att som läget är, enligt opinionsmätningarna, finns det risk för en regeringskris som kan betyda att det kan bli nyval.

Men reglerna för utlysande av nyval har skärpts. Nu går det bara om ingen lyckas bilda en regering med egen majoritet eller om två tredjedelar av parlamentet kan enas om en upplösning.