Ryska medier hävdar bland annat att nervgiftsattacken var ett sätt att smutskasta president Putin inför valet. Till höger tar en brittisk tekniker prover i Salisbury. Foto: TT

EU: Här är de falska ryktena som sprids om nervgiftsattacken

Uppdaterad
Publicerad

Ryska medier sprider falska rykten om nervgiftsattacken mot Sergej Skripal, hävdar EU. Bland annat anklagas Storbritannien för att smutskasta Putins seger i presidentvalet.

– Det förefaller vara ett sätt att avleda uppmärksamheten från huvudspåret, säger Rysslandsforskaren Martin Kragh.

I början av mars blev den före detta dubbelagenten Sergej Skripal och hans dotter Julia förgiftade av nervgiftet novitjok i Salisbury i södra England.

Efter händelsen har det florerat en rad falska påståenden i ryska medier, enligt EU:s enhet East stratcom task force som arbetar med att motverka rysk informationspåverkan. Här är fyra av dem:

Nervgiftsattackerna i Storbritannien
  • Den 12 mars rapporterade tv-programmet 60 minuter på den statliga tv-kanalen Rossiya 1 att amerikaner låg bakom förgiftningen i syfte att destabilisera omvärlden, spä på russofobin och tvinga Storbritannien att isolera Ryssland.
  • Den 11 mars rapporterade tv-programmet Vesti Nedeli, som sänds på Rossiya 1, att Storbritannien låg bakom attacken för att spä på russofobin och få i gång en bojkott av fotbolls-VM i Ryssland i sommar.
  • Den 8 mars rapporterade den statliga nyhetstjänsten Sputnik att de brittiska myndigheterna utnyttjade fallet Skripal för att sprida antirysk propaganda och smutskasta Vladimir Putins väntade seger i det ryska presidentvalet.
  • Den 7 mars rapporterade den statliga tv-kanalen Rossiya24 att Skripal av misstag hade exponerats för novitjok när laboratoriet Porton Down experimenterade med nervgiftet. EU noterar att laboratoriet inte har utfört några tester med nervgift sedan 1989.

Avleda uppmärksamheten

Enligt Martin Kragh, chef för Rysslands- och Eurasienprogrammet vid Utrikespolitiska institutet, förefaller nyhetsrapporteringen vara ett sätt att avleda uppmärksamheten kring de brittiska myndigheternas huvudspår – att giftet troligen har sitt ursprung i ett ryskt laboratorium.

Martin Kragh. Foto: Utrikespolitiska institutet

Han drar paralleller till Malaysia Airlines flight MH17, som sköts ned över östra Ukraina 2014, och där den nederländska haverikommisionen kom fram till att en rysktillverkad buk-robot sköt ner planet i ett separatistkontrollerat område.

– Då florerade det också ett dussintal olika, helt med varandra okompatibla, förklaringar som spreds via ryska medier, säger han till SVT Nyheter.

Inget logiskt samband

Martin Kragh menar att det inte finns något logiskt samband mellan nervgiftsattacken, fotbolls-VM och det ryska presidentvalet, utan de råkar bara ligga nära varandra i tid.

– Det är bra att man i västvärlden är medveten om att det är så här ryska medier jobbar. I situationer när det sker något dramatiskt så sprids det en rad motsägelsefulla och ibland konspiratoriska teorier.

Rättelse:

I en tidigare version av den här artikeln stod det att EU hävdade att RT:s uppgifter om att det ägt rum experiment på människor på Porton Down inte stämde. EU har därefter ändrat uppgifterna på sin hemsida. Rätt är att det har ägt rum experiment på människor på Porton Down. Den brittiska regeringen skriver på sin hemsida att över 20.000 frivilliga har deltagit i forskningsprojekt vid anläggningen sedan 1916. Läs mer här.

Det här är East stratcom task force

Hundratals experter, icke statliga organisationer, tankesmedjor, journalister och tjänstemän ingår i East stratcom task forces nätverk som rapporterar in misstänkt desinformation. Sedan väljer enhetens medarbetare i Bryssel ut vad som bedöms passa in Kremls narrativ för desinformation och listar dem på sin hemsida.

Styrkan gör dock ingen bedömning om vem som ligger bakom ryktena, Kreml behöver inte vara upphovsman. Det behöver heller inte finnas en medveten avsikt att sprida falska rykten.

Källa: East stratcom task force

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Nervgiftsattackerna i Storbritannien

Mer i ämnet