I Ryssland ser man det som att EU är inne och trampar på deras bakgård när man samarbetar med Armenien, Azerbadjzan, Georgien, Moldavien, Vitryssland och Ukraina. När ryska utrikesministeriets presstalesman fick frågan om Rysslands inställning till toppmötet på en pressbriefing i slutet av april varnade han för att den ryska reaktionen skulle bli kraftfull.
– Vi kommer att följa toppmötet, men jag det är klart att vår reaktion kommer bli ganska hård och principiell. Partnerskapet är i grunden uttalat antiryskt, sade han.
När SVT får en intervju med vice ordföranden för ryska parlamentets kommitté för internationella frågor, kommunisten Leonid Kalasjnikov försöker han förklara Ryssland inställning.
– Vi tycker det som skulle varit ett ekonomiskt projekt blivit alldeles för politiserat. EU tar ingen hänsyn till att de i alla de länder man förhandlar med finns territoriella konflikter idag. EU säger bara ”kom och var med”, men i alla de här länderna finns rysktalande invånare som inte vill vara med i det här samarbetet och som EU inte tar hänsyn till.
Skydda intressen
Att Kreml motsätter att de föredetta Sovjetrepublikerna närmar sig EU blev uppenbart vid det förra toppmötet hösten 2013. Det blev inledningen till Ukrainakrisen och det krig som fortfarande pågår i östra Ukraina. Farhågor har funnits att man i Kreml skulle vara beredd att ta till militärt våld mot Georgien och Moldavien, som kommit längst i sitt samarbete med EU.
Enligt den liberala ryska politiska analytikern Masja Lipman är Kreml redo att använda alla medel som står till buds för att skydda sina intressen i området.
– Ryssland säger rakt ut att det existerar en intressesfär där man inte vill släppa in väst. Det östliga partnerskapet utmanar just denna tes, som Ryssland driver så hårt på den internationella arenan. Ryssland försöker därför med alla medel att skydda sina intressen här och har också stora möjligheter att utöva påtryckningar mot de länder som är på väg in i partnerskapet och som deltar i toppmötet.
”Stark och välgrundad oro”
Enligt Masja Lipman har Rysslands agerande lett till att de länder som hittills strävat mest efter ett associeringsavtal idag känner sig tveksamma inför en djupare integration med Europa.
– Såväl regeringarna som invånarna i de här länderna upplever idag en stark och välgrundad oro för vilka metoder Ryssland kan ta till med tanke på vad som hände Ukraina, säger Lipman.
Stör samarbete
Hittills har dynamiken i det östliga partnerskapet hämmats rejält på grund av kriget. Ukraina har skrivit under associeringsavtalet med EU, men delen som berör handel har blivit uppskjuten på rysk begäran. Men häromdagen vid ett möte i Bryssel med Ukraina och EU ska Ryssland, enligt uppgifter i ryska medier, plötsligt ha öppnat för att man inte kommer kräva att avtalet ska försenas ytterligare – utan att det ska kunna träda i kraft den 1 januari 2016.
Masja Lipman tycker dock att man ska ta den ryska ministerns uttalande med en nypa salt, och påminner om att Ryssland genom kriget skaffat sig många fler och mer effektiva möjligheter att störa Ukrainas samarbete med EU.
– Man kan inte dra slutsatsen av det uttalande att Ryssland nu kommer lämna Ukraina i fred och låta landet utvecklas som det ukrainska folket och regering önskar. Nej, Ryssland vill inte och kommer inte att lämna Ukraina i fred. Bara för att Ukraina tillåts ratificera associeringsavtalet betyder inte det att Ryssland kommer att acceptera ett ukrainskt närmande till Europa.
Svårt att påverka
Inte heller tror hon att det finns något EU kan göra idag för att påverka Rysslands hållning. Någon kursändring från Kreml i den här frågan är inte att vänta, säger Masja Lipman.
– Putin säger nästan offentligt att man aldrig delade upp Europas intressesfärer efter det kalla kriget och att man borde sätta sig och göra upp världsordningen, där Ryssland ska inneha den roll som stormakt som man förtjänar. Det kan inte Europa acceptera och det är grunden till den djupa splittring oenighet, som jag inte tror man kommer kunna överbrygga inom den närmsta tiden, säger Masja Lipman.