Finland är ett av de länder som i förhållande till sin befolkningsmängd lånat ut mycket stora summor till det krisdrabbade Grekland. Enligt det finska finansministeriet är fordringarna på Grekland nu uppe i dryga 7 miljarder euro och återbetalningstiden förväntas ligga på 30 år.

Och efter att Grekland i går röstade nej i folkomröstningen kring de föreslagna åtstramningkraven växer nu oron i Finland för att lånen aldrig kommer att betalas tillbaka – en oro den finske finansministern och tidigare statsministern Alexander Stubb försökt stävja genom att hållla en hård linje i sina uttalanden kring Grekland.

”Ingen avskrivning”

Att Finland löverhuvudtaget lånat ut stora summor till Grekland är långt ifrån okontroversiellt, och redan inför ett möte med eurogruppen i januari var Stubb tydlig med att han motsätter sig en skuldavskrivning av de grekiska lånen.

– Det är viktigt att vara tydlig: Finland kommer inte att skriva av skulderna, men vi är redo att diskutera villkoren för lånen.

Stubb har därefter hållit fast vid sin tuffa linje och när eurogruppens finansministrar i dag än en gång samlades i Bryssel för att diskutera Greklands skuldkris var den finske finansministern återigen tydlig med att han vill se en attitydförändring från den grekiska sidan

– Dörren till förhandlingarna står öppen, men villkoren är hårda. Och tiden rinner ut.

Den finske finansministern betonade också inför dagens möte att ett eventuellt nytt stödprogram till Grekland ovillkorligen skulle innebära att kraven på landet blir minst lika stränga, om inte strängare, än de som lades fram före den grekiska folkomröstningen.

– Vi vill inte lätta på Greklands skuldbörda. Det gjorde vi redan 2011 och 2012.

”Politikernas fel”

I Finland råder nu stor oro för att den ekonomiska krisen i Grekland kan komma att drabba landets ekonomi i form av miljardförluster, och förtroendet för såväl de grekiska som de inhemska politikerna har fått sig en rejäl törn av krisen.

Och enligt Helsingforsbon Karri Gustafsson är det också politikerna som bär skulden till att landet nu hamnat i ett utsatt ekonomiskt läge.

– Det är ju våra banker och våra politiker som tillåter det hela, och återigen är det politikerna som ställer till det för oss.

Oron för på vilket sätt den finska ekonomin kan påverkas av den grekiska krisen sprider sig nu bland finländarna, enligt Karri Gustafsson.

– Visst är man orolig, det här kan ju påverka ekonomin. Vi är ju väldigt exportberoende.

Besvärligt läge

Men den pågående krisen i Grekland är långt ifrån det enda orosmolnet vad gäller den finska ekonomin. Landets egen statsskuld har stigit kraftigt sedan 2009, från 53 miljarder till 99 miljarder euro och i höst väntar tuffa besparingspaket på 3 miljarder i nedskärningar.

Och att den grekiska krisen skulle vara den enda orsaken till att Finlands ekonomi nu upplever en djup svacka förnekas av SVT:s ekonomiske kommentator Peter Rawet.

– Nej, det stämmer inte. Finland drabbades, men klarade sig relativt bra efter finanskrisen. Nu har dock viktiga områden som skogsindustrin och Nokias mobiltelefonsektor drabbats, och sanktionerna mot grannen Ryssland slår mot den finska exporten.

Den stora frågan nu är dock huruvida Finland kommer att få tillbaka de enorma summor man betalat till Grekland – och det är något som återstår att se, enligt Peter Rawet.

– Det är en av de viktigaste frågorna. Grekland behöver en skuldavskrivning , men det är något Finland i så fall förlorar på. Finland har ju även säkerheter på lånen, men det är oklart hur säkra dessa faktiskt är. 

”Inget vadslagningsföretag”

Det ansträngda läget till trots ville den finske finansministern i dag inför SVT:s reporter inte sia om hur Greklands ekonomiska problem kan komma att påverka Finland.

– Vi är inget vadslagningsföretag.