Sverige, Nederländerna och Chile är de enda länder i världen som tillåter vinstdrivande friskolor med skattemedel. Men från den första mars är det förbjudet i Chile.
Det är rast på den kommunala grundskolan i Santiago. Barnen hoppar rep medan vi pratar med rektorn Lucia Montes. Hon måste enligt lag ta emot alla elever, även de mest studiesvaga eleverna. Den växande medelklassen väljer de friskolor som föredrar studiemotiverade elever. Hon hör till vinnarna nu när Chiles friskolor inte längre får handplocka elever och heller inte får drivas med vinst. Alla pengar måste återinvesteras i skolan. För att underlätta övergången ekonomiskt får alla skolor , inklusive de kommunala extra statliga skolanslag.
– Jag tar emot alla elever, även de som friskolorna säger nej till, det kan vara barn utan föräldrar, barn med bokstavsdiagnoser. Även om de här barnen har resurser har de svårt att utveckla dem. Nu när vi alla får extra anslag kommer jag använda pengarna till att anställa en psykolog och socialarbetare för många av våra elever har stora psykosociala problem.
Viktigaste samhällsfrågan
Utbildningen har de senaste åren varit den största stridsfrågan i Chile. Det rankas av chilenare som den viktigaste samhällsfrågan. 80 procent av alla studenter på landets universitet är första generationen i sin familj att läsa vidare efter gymnasiet.
Starka proteströrelser har drivit på för att dels göra universitet avgiftsfria och förbjuda vinstdrivande friskolor. Friskolor på grund- och gymnasienivå infördes under dikatorn Augusto Pinochets styre. Grundtanken var då att skapa ett skattefinansierat alternativ till de exklusiva privatskolorna men istället uppstod ytterligare segregation.
”Segregationen blev oacceptabel”
Professor Jose Weinstein är chef för Innovation Center for Education vid Fundacion Chile, han är chiles främsta expert på pedagogik och en av hjärnorna bakom skolreformen . Han beskriver en situation där skolan blivit starkt segregerad; en liten rik elit sätter sina barn i privatskola, en majoritet, 60 procent, av alla skolbarn går i skattefinansierade friskolor och resten av eleverna hänvisas till de allt sämre kommunala skolorna.
– Det har funnits ett stort tryck att ändra vårt utbildningsväsende, segregationen blev oacceptabel. Friskolorna är för medelklassen medan de fattigaste satte sina barn i kommunal skola. Det fanns heller inget som visade att friskolorna haft bättre undervisningskvalitet fast de kunde handplocka sina elever.
SVT: I Sverige anser vissa politiker att vinstdrivande friskolor är en förutsättning för att locka nya entrepenörer och på det sättet skapa ett större skolutbud.
– Jag tror man ska särskilja vinstfrågan från friskolefrågan. Vi vill fortsätta uppmuntra friskolor eftersom de kan drivas av personer med pedagogiska visioner.
– Men vi anser inte att vinster och marknadskrafter hör hemma i skolvärlden. Om man tillåter marknadskrafter så får man också de avarter som kan följa med det. Vi vill ha en mer jämlik och socialt inkluderande skola, därför har det här beslutet tagits. Varför ska privata ägare tillåtas göra vinster med skattemedel? Det är ju pengar som tillhör alla chilenska medborgare.
SVT: Men hur ska vinstförbud göra att skolorna blir mindre segregerade?
– Idag har ägarna till friskolorna stor makt som ibland missbrukas, de väljer ut det elevunderlag som kan göra det lättare för dem att bedriva skolarbetet. Vi har också antagit en lag som ger lärare i kommunala skolor och friskolor samma lönesystem och de ska bedömas utifrån samma kriterier som bygger på tre tydliga trappsteg i lärarnas karriärer.
Mer jämlikt samhälle
President Michelle Bachelet som i dagarna besöker Sverige anser att den nya chilenska skolreformen som en hörnsten i sitt arbete att skapa ett mer jämlikt samhälle.
– Förr kunde friskolorna välja elever, nu är det föräldrar och elever som väljer vilken skola de vill sätta sina barn i. Jag ser gärna att entreprenörer startar företag i Chile men inte inom utbildningsväsendet, säger hon till SVT.