Anhöriga håller upp porträtt av de försvunna studenterna under en protestmarsch i Mexico City i slutet av december. Foto: TT

Försvinnanden ”en del av vardagen”

Publicerad

Tiotusentals människor är spårlöst försvunna i Mexiko – många av dem efter att ha gripits av polis eller militär. Myndigheternas oförmåga att utreda försvinnandena visar på en total brist på respekt för mänskliga rättigheter, anser Amnesty International.

– Tragiskt nog har försvinnanden blivit så vanliga att de nästan blivit en del av vardagen. I de fåtalet fall där någon utredning överhuvudtaget sker, så är de knappt något mer än en formalitet för att låtsas att något görs, säger Erika Guevara-Rosas, ansvarig för Amnestys Amerika-avdelning i ett pressmeddelande.

Människorättsorganisationen har i en rapport undersökt fallet med de 43 lärarstudenter som försvann i staden Iguala i södra Mexiko förra året, samt intervjuat anhöriga till försvunna.

Enligt myndigheterna greps studenterna på order av borgmästaren i samband med en protestaktion i staden Iguala. Polisen överlämnade dem till en narkotikaliga, som sedan mördade dem och brände kropparna. Men Amnesty sågar utredningen, liksom oberoende experter tidigare gjort, och kräver att polisens och militärens agerande måste utredas.

– Den mexikanska regeringens oförmåga att utreda försvinnanden utgör en fara för tusentals människors liv, säger Erika Guevara-Rosas.

Massakern i Iguala

På kvällen den 26 september 2015 anlände ungefär 100 lärarstudenter till staden Iguala i Mexiko. De kom från ett lärosäte i närbelägna Ayotzinapa.

Den lokale borgmästaren José Luis Abarca och hans hustru María de los Ángeles Pineda Villa befarade att studenterna skulle förstöra ett galaevenemang som ägde rum i Iguala den kvällen. Enligt mexikanska medier tros borgmästarhustrun ha beordrat sina underhuggare att stoppa studenterna och ”lära dem en läxa”.

Några av studenterna sköts ihjäl på platsen, andra lyckades fly, medan 43 greps och sedan överlämnades till det ökända gänget Guerreros Unidos. Enligt senare vittnesmål mördade gänget sina fångar, brände liken och dumpade resterna på en soptipp vid samhället Cocula.

Borgmästarparet flydde efter händelsen, och kunde gripas först en månad senare i Mexico City. Även Igualas polischef Felipe Flores är misstänkt för att ha spelat en avgörande roll.

Fallet har blivit en symbol för hur sammanvävda myndigheter och brottssyndikat är på många håll i Mexiko. Korruptionen göds av det blodiga – men för en del ofantligt lukrativa – kriget mellan knarkkarteller om smugglingen till USA.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.